Berättelser om kyrkor i Göteborgs stift
lista / karta Kungälvs kommun
Kungälvs gamla bykyrka (ruin)
Berättelser om kyrkor
i Göteborgs stift
lista
Kungälvs gamla bykyrka (ruin)
Nedanför Bohus fästning låg under en period på 1600-talet Ny-Kongälf, föregångaren till dagens Kungälv. Kyrkan som byggdes i staden fick en något ovanlig placering, inte i stadens centrum vid torget och råhuset utan vid fästningsmuren.
Detta gjorde att kyrkan också fick en annorlunda orientering, med koret i sydväst istället för i öster som annars var brukligt.
Uppgifterna om kyrkan vid fästningen är mycket knapphändiga, och vi vet inte heller när den invigdes, även om vi vet att kyrkan, som förmodligen var byggd av korsvirke började byggas år 1616.
Kyrkan vid fästningsmuren finns avbildad på ett kopparstick av Eric Dahlberg, och där kan vi se en stor hög kyrkobyggnad. Eric Dahlberg hade dock en förmåga att överdriva proportioner och sannolikt var kyrkan betydligt mindre och enklare än den vi kan se på hans skiss över Ny-Kongälf och Bohus fästning.
Vid kyrkan anlades en kyrkogård som dock förmodligen var tämligen liten, för redan efter några år anlades en ny kyrkogård på fastlandet. Efter att staden flyttat användes begravningsplatsen för fästningens garnison, förmodligen fram till 1783 då fästningen övergavs. Begravningsplatsen kallades också slottskyrkogården.
Staden vid fästningen drabbades förmodligen både av bränder och förstörelse i samband med krig, eftersom det år 1648 utlovas skattebefrielse under två år för stadens återuppbyggnad.
Ny-Kongälf blev inte någon gammal stad. I samband med att Bohuslän tillföll Sverige i och med freden i Roskilde 1658 flyttades staden efter bara 45 år till sin nuvarande plats på fastlandet. Kyrkan revs då liksom alla andra byggnader, eftersom de vid belägring utgjorde ett hot mot fästningen. Enligt räkenskaperna höll man sista gudstjänsten i kyrkan vid midsommar 1658.
Vi vet inte heller så mycket om kyrkan inventarier. Men år 1632 omtalas ett inbrott i kyrkan, där bland annat en förgylld silverkanna, en silverskål och två silverskedar stals. Tjuven, en svensk. infångades och dömdes till ”galge och gren”.
Några föremål från den gamla kyrkan finns nu i Kungälvs kyrka, som tre ljuskronor och ett par ljusstakar. Och två av de tre klockor som hänger i tornet till Kungälvs kyrka är gjutna av malmen från klockor som tidigare hängt i den gamla kyrkan.
Begravningsplatsen som också kallades slottskyrkogården, låg väster om kyrkan och användes av garnisonen på fästningen även efter att Kungälv flyttats till fastlandet.
Detta gjorde att kyrkan också fick en annorlunda orientering, med koret i sydväst istället för i öster som annars var brukligt.
Uppgifterna om kyrkan vid fästningen är mycket knapphändiga, och vi vet inte heller när den invigdes, även om vi vet att kyrkan, som förmodligen var byggd av korsvirke började byggas år 1616.
Kyrkan vid fästningsmuren finns avbildad på ett kopparstick av Eric Dahlberg, och där kan vi se en stor hög kyrkobyggnad. Eric Dahlberg hade dock en förmåga att överdriva proportioner och sannolikt var kyrkan betydligt mindre och enklare än den vi kan se på hans skiss över Ny-Kongälf och Bohus fästning.
Vid kyrkan anlades en kyrkogård som dock förmodligen var tämligen liten, för redan efter några år anlades en ny kyrkogård på fastlandet. Efter att staden flyttat användes begravningsplatsen för fästningens garnison, förmodligen fram till 1783 då fästningen övergavs. Begravningsplatsen kallades också slottskyrkogården.
Staden vid fästningen drabbades förmodligen både av bränder och förstörelse i samband med krig, eftersom det år 1648 utlovas skattebefrielse under två år för stadens återuppbyggnad.
Ny-Kongälf blev inte någon gammal stad. I samband med att Bohuslän tillföll Sverige i och med freden i Roskilde 1658 flyttades staden efter bara 45 år till sin nuvarande plats på fastlandet. Kyrkan revs då liksom alla andra byggnader, eftersom de vid belägring utgjorde ett hot mot fästningen. Enligt räkenskaperna höll man sista gudstjänsten i kyrkan vid midsommar 1658.
Vi vet inte heller så mycket om kyrkan inventarier. Men år 1632 omtalas ett inbrott i kyrkan, där bland annat en förgylld silverkanna, en silverskål och två silverskedar stals. Tjuven, en svensk. infångades och dömdes till ”galge och gren”.
Några föremål från den gamla kyrkan finns nu i Kungälvs kyrka, som tre ljuskronor och ett par ljusstakar. Och två av de tre klockor som hänger i tornet till Kungälvs kyrka är gjutna av malmen från klockor som tidigare hängt i den gamla kyrkan.
Begravningsplatsen som också kallades slottskyrkogården, låg väster om kyrkan och användes av garnisonen på fästningen även efter att Kungälv flyttats till fastlandet.