Berättelser om kyrkor i Göteborgs stift
lista / karta Orust kommun
Gullholmens kyrka
Berättelser om kyrkor
i Göteborgs stift
lista
Gullholmens kyrka
Efter beslut av kung Gustaf IV Adolf fick Gullholmen 1798 tillstånd att bilda en egen kapellförsamling.
Tre år tidigare hade Käringön fått motsvarande tillstånd. Öarna utanför västra Orust hade dessförinnan tillhört Morlanda församling. Förutom moderförsamlingen Morlanda och de nybildade kapellförsamlingarna Käringön och Gullholmen bestod pastoratet även av Mollösunds annexförsamling.
Som kapellförsamling fick Gullholmen rätt att bygga en egen kyrka, anställa präst och bygga prästgård. Kyrkans placering började snart diskuteras. På själva Gullholmen fanns ingen plats, så kyrkan byggdes istället i en dalgång på lilla Hermanö, i skydd för vindarna, en inte allt för ovanlig placering i den Bohusländska skärgården.
Genom medverkan av kapten Abraham Gustaf Bildt på Morlanda säteri införskaffades virke och övrigt material till kyrkbygget. Bildt ska själv ha lett avverkningen av timret i skogarna i Morlanda. Efter att ha fraktats till stranden på Gullholmen, bars eller släpades det till byggplatsen. Både kvinnor och män hjälptes åt. I väntan på timret hade man gjort klart stenfoten, men inte haft måtten riktigt klara för sig, och detta lär vara orsaken till att själva kyrkobyggnaden blev något mindre än grunden.
När kyrkan invigdes den första söndagen i advent 1799 var ännu inte inredningen helt färdigställd, utan detta fick ske efterhand.
I början av 1900-talet förändrades utseendet på kyrkan. I samband med en yttre renovering ersattes då det ursprungligen låga tornet med den nuvarande smäckra spiran. Samtidigt tillbyggdes en sakristia på kyrkans gavel år öster.
Man hade då även interiört låtit genomföra en del förändringar, men dessa ändring dämpades vid nästa större renovering i mitten av 1930-talet, och kyrkan fick då bland annat nya bänkar.
Vid en inre om-målning i slutet av 1970-talet fick kyrkans interiör fick den färgsättning den har idag.
Altartavlan kom på plats 1828. Olika versioner föreligger om tavlans ursprung, men den är troligen utförd av en holländsk konstnär och hemförd av en skeppare till Gullholmen.
Predikstolen blev 1949 försedd med målningar föreställande de fyra evangelisterna med deras respektive symboler.
Målningarna är utförda av konstnären Gunnar Erik Ström, som förutom att ha dekorerat ett antal kyrkor även har maritim anknytning. Såtillvida att han även smyckat rederiet Svenska Amerikalinjens fartyg m/s Kungsholmen och m/s Stockholm. Det senare fartyget blev känt för sin sammanstötning med den italienska lyxkryssaren Andrea Doria i Atlanten 1956.
Tavlan på kyrkans norra långvägg, under en tid placerad som altartavla i kyrkans kor, utfördes 1889 av dåvarande kapellpredikanten Alfred Gullbring.
På sydväggen finns en ikon föreställande ärkeänglarna Gabriel och Mikael som flankerar Sankt Nicolaus, de sjöfarandes skyddshelgon. Passande här i kustlandskapet Bohuslän. Men Sankt Nicolaus är även Greklands, Makedoniens, Serbiens och Rysslands skyddshelgon - och förlaga till dagens presentutdelande jultomte.
I Nederländerna firas helgonet den 5 december med att man skänker presenter till barn. Sinterklaas som han kallas där har gett namn åt den engelska motsvarigheten Sankta Claus.
Den verklige Nicolaus levde på 300-talet, var ärkebiskop i Myra i nuvarande Turkiet, och blev bland annat känd för sin givmildhet. Ikonen är utförd 2001 av Mona Jaburek.
I nästa del av audioguiden hör du bland annat om en ljuskrona som inköptes till kyrkan tack vare några präster som missade en gudstjänst.
Ljuskronan närmast läktaren är från 1800-talets mitt, och benämns "Rosanders böteskrona". Enligt uppgift hade kapellpredikanten Anders Carl Rosander och dennes kollega på Käringön kommit överens om att vid behov tjänstgöra för varandra. En gång uteblev emellertid båda. Rosander fick då böta för så kallat mässfall. För böterna köpte församlingen denna ljuskrona.
Ljusbäraren i koret kallas "I Guds händer", och är ritad och utförd av konstnären Fred Leyman från Stillingsön. Ljusbäraren togs i bruk Domssöndagen år 2000.
Kyrkan äger två votivskepp: En namnlös fullriggare och en kutter av engelsk typ, benämnd Harold. De skänktes till och upphängdes i kyrkan 1945 respektive 1989. De är byggda av Johan Högvall respektive Victor Hansson, båda från Gullholmen.
Kyrkans orgel byggdes ursprungligen 1880 av orgelbyggaren Salomon Molander i Göteborg. I samband med en ombyggnad av Olof Hammarberg i Göteborg 1935 fick orgeln pneumatiskt spelverk. 1983 byggdes orgeln åter om, denna gång av Grönvalls orgelbyggeri, och återfick då sitt mekaniskt spelverk.
Kyrkan fick nytt nattvardssilver 1971, ritat av silverkonstnären Tore Eldh, och skänkt av Gullholmens Röda korskrets.
Kyrkans lillklocka är från 1799, och kyrkans storklocka från 1931.
Tre år tidigare hade Käringön fått motsvarande tillstånd. Öarna utanför västra Orust hade dessförinnan tillhört Morlanda församling. Förutom moderförsamlingen Morlanda och de nybildade kapellförsamlingarna Käringön och Gullholmen bestod pastoratet även av Mollösunds annexförsamling.
Som kapellförsamling fick Gullholmen rätt att bygga en egen kyrka, anställa präst och bygga prästgård. Kyrkans placering började snart diskuteras. På själva Gullholmen fanns ingen plats, så kyrkan byggdes istället i en dalgång på lilla Hermanö, i skydd för vindarna, en inte allt för ovanlig placering i den Bohusländska skärgården.
Genom medverkan av kapten Abraham Gustaf Bildt på Morlanda säteri införskaffades virke och övrigt material till kyrkbygget. Bildt ska själv ha lett avverkningen av timret i skogarna i Morlanda. Efter att ha fraktats till stranden på Gullholmen, bars eller släpades det till byggplatsen. Både kvinnor och män hjälptes åt. I väntan på timret hade man gjort klart stenfoten, men inte haft måtten riktigt klara för sig, och detta lär vara orsaken till att själva kyrkobyggnaden blev något mindre än grunden.
När kyrkan invigdes den första söndagen i advent 1799 var ännu inte inredningen helt färdigställd, utan detta fick ske efterhand.
I början av 1900-talet förändrades utseendet på kyrkan. I samband med en yttre renovering ersattes då det ursprungligen låga tornet med den nuvarande smäckra spiran. Samtidigt tillbyggdes en sakristia på kyrkans gavel år öster.
Man hade då även interiört låtit genomföra en del förändringar, men dessa ändring dämpades vid nästa större renovering i mitten av 1930-talet, och kyrkan fick då bland annat nya bänkar.
Vid en inre om-målning i slutet av 1970-talet fick kyrkans interiör fick den färgsättning den har idag.
Altartavlan kom på plats 1828. Olika versioner föreligger om tavlans ursprung, men den är troligen utförd av en holländsk konstnär och hemförd av en skeppare till Gullholmen.
Predikstolen blev 1949 försedd med målningar föreställande de fyra evangelisterna med deras respektive symboler.
Målningarna är utförda av konstnären Gunnar Erik Ström, som förutom att ha dekorerat ett antal kyrkor även har maritim anknytning. Såtillvida att han även smyckat rederiet Svenska Amerikalinjens fartyg m/s Kungsholmen och m/s Stockholm. Det senare fartyget blev känt för sin sammanstötning med den italienska lyxkryssaren Andrea Doria i Atlanten 1956.
Tavlan på kyrkans norra långvägg, under en tid placerad som altartavla i kyrkans kor, utfördes 1889 av dåvarande kapellpredikanten Alfred Gullbring.
På sydväggen finns en ikon föreställande ärkeänglarna Gabriel och Mikael som flankerar Sankt Nicolaus, de sjöfarandes skyddshelgon. Passande här i kustlandskapet Bohuslän. Men Sankt Nicolaus är även Greklands, Makedoniens, Serbiens och Rysslands skyddshelgon - och förlaga till dagens presentutdelande jultomte.
I Nederländerna firas helgonet den 5 december med att man skänker presenter till barn. Sinterklaas som han kallas där har gett namn åt den engelska motsvarigheten Sankta Claus.
Den verklige Nicolaus levde på 300-talet, var ärkebiskop i Myra i nuvarande Turkiet, och blev bland annat känd för sin givmildhet. Ikonen är utförd 2001 av Mona Jaburek.
I nästa del av audioguiden hör du bland annat om en ljuskrona som inköptes till kyrkan tack vare några präster som missade en gudstjänst.
Ljuskronan närmast läktaren är från 1800-talets mitt, och benämns "Rosanders böteskrona". Enligt uppgift hade kapellpredikanten Anders Carl Rosander och dennes kollega på Käringön kommit överens om att vid behov tjänstgöra för varandra. En gång uteblev emellertid båda. Rosander fick då böta för så kallat mässfall. För böterna köpte församlingen denna ljuskrona.
Ljusbäraren i koret kallas "I Guds händer", och är ritad och utförd av konstnären Fred Leyman från Stillingsön. Ljusbäraren togs i bruk Domssöndagen år 2000.
Kyrkan äger två votivskepp: En namnlös fullriggare och en kutter av engelsk typ, benämnd Harold. De skänktes till och upphängdes i kyrkan 1945 respektive 1989. De är byggda av Johan Högvall respektive Victor Hansson, båda från Gullholmen.
Kyrkans orgel byggdes ursprungligen 1880 av orgelbyggaren Salomon Molander i Göteborg. I samband med en ombyggnad av Olof Hammarberg i Göteborg 1935 fick orgeln pneumatiskt spelverk. 1983 byggdes orgeln åter om, denna gång av Grönvalls orgelbyggeri, och återfick då sitt mekaniskt spelverk.
Kyrkan fick nytt nattvardssilver 1971, ritat av silverkonstnären Tore Eldh, och skänkt av Gullholmens Röda korskrets.
Kyrkans lillklocka är från 1799, och kyrkans storklocka från 1931.
