Berättelser om kyrkor i Göteborgs stift
lista / karta Lysekils kommun
Grundsunds kyrka
Berättelser om kyrkor
i Göteborgs stift
lista
Grundsunds kyrka
Grundsunds kyrka uppfördes ursprungligen 1799 som ett kapell, och bestod då av ett långhus med tresidigt avslutat kor. Ett kyrktorn byggdes till 1818.
Vid en större ombyggnad på 1890-talet efter ritningar av arkitekt Fredrik Falkenberg förlängdes byggnaden åt öster och fick ett nytt tresidigt avslutat kor. De breda korsarmarna uppfördes och kyrkan fick sin nuvarande planform som korskyrka. Egentligen hade Grundsundsborna helst sett att man byggde om kyrkan i sten, men då det hade blivit för kostsamt lades dessa planer ner.
Kostnaden för den nya kyrkan beräknades till 17 200 kr men slutnotan hamnade på omkring 27 000 kr. Det fanns en kyrkobyggnadskommitté som samlade in pengar. 1892 hade denna inte mer än 2 000 kr i sin kassa. Man gick till kungs för att få en landsomfattande kollekt.. Den 22 december 1893 undertecknade Oskar II ett öppet brev med innebörd att Skaftö församling för kyrkbygget fick tillstånd att samla in understöd genom kollekt.
Kyrkans första predikstol var placerad på södra sidan, och det var också tanken med den nya predikstol man då lät sätta in. Den nuvarande predikstolen snidades 1939.
Man hade först tänkt låta altaret prydas av ett stort kors, eftersom den altartavla av Samuel Orup från Rågårdsvik som prytt altarväggen sedan 1799 ansågs som otidsenlig. Men eftersom byggnadskommittén hade fått en gåva på 400 kronor ville man införskaffa en Kristusstaty i gips från Dyfvermans dekorationsateljé i Stockholm. Karl Johan Dyfverman var född på Morlanda och hade bland annat utformat och tillverkat bronsportarna till Lunds domkyrkas huvudportal. Från hans atelje beställde man en gipskopia av Bertel Thorvaldsens kända Kristusstaty.
Denna staty fick senare sin plats över norra korsarmsingången, och på dess ursprungliga plats finns nu en altartavla utförd 1937 av den dansk-svenske målaren Ole Kruse. Tavlan monterades i mitten av 1970-talet in i ett ramverk från en äldre altaruppsats och placerades över altaret.
En renovering genomfördes 1973 då interiören målades om. Samtidigt avlägsnades 32 kyrkbänkar vilket begränsar antalet platser till cirka 400.
Grunden förstärktes eftersom kyrkan drabbats av sättningar.
Dopfunten i skulpterad trä är från slutet av 1700-talet. 1799 är av skulpterat trä.
Kyrkan fick sin orgel vid ombyggnaden i slutet av 1800-talet, och 1955 byggdes den om av Tostareds orgelfabrik.
Även en av de två kyrkklockorna tillkom då. Den andra klockan tillkom samtidigt som tornet byggdes 1818.
Vid en större ombyggnad på 1890-talet efter ritningar av arkitekt Fredrik Falkenberg förlängdes byggnaden åt öster och fick ett nytt tresidigt avslutat kor. De breda korsarmarna uppfördes och kyrkan fick sin nuvarande planform som korskyrka. Egentligen hade Grundsundsborna helst sett att man byggde om kyrkan i sten, men då det hade blivit för kostsamt lades dessa planer ner.
Kostnaden för den nya kyrkan beräknades till 17 200 kr men slutnotan hamnade på omkring 27 000 kr. Det fanns en kyrkobyggnadskommitté som samlade in pengar. 1892 hade denna inte mer än 2 000 kr i sin kassa. Man gick till kungs för att få en landsomfattande kollekt.. Den 22 december 1893 undertecknade Oskar II ett öppet brev med innebörd att Skaftö församling för kyrkbygget fick tillstånd att samla in understöd genom kollekt.
Kyrkans första predikstol var placerad på södra sidan, och det var också tanken med den nya predikstol man då lät sätta in. Den nuvarande predikstolen snidades 1939.
Man hade först tänkt låta altaret prydas av ett stort kors, eftersom den altartavla av Samuel Orup från Rågårdsvik som prytt altarväggen sedan 1799 ansågs som otidsenlig. Men eftersom byggnadskommittén hade fått en gåva på 400 kronor ville man införskaffa en Kristusstaty i gips från Dyfvermans dekorationsateljé i Stockholm. Karl Johan Dyfverman var född på Morlanda och hade bland annat utformat och tillverkat bronsportarna till Lunds domkyrkas huvudportal. Från hans atelje beställde man en gipskopia av Bertel Thorvaldsens kända Kristusstaty.
Denna staty fick senare sin plats över norra korsarmsingången, och på dess ursprungliga plats finns nu en altartavla utförd 1937 av den dansk-svenske målaren Ole Kruse. Tavlan monterades i mitten av 1970-talet in i ett ramverk från en äldre altaruppsats och placerades över altaret.
En renovering genomfördes 1973 då interiören målades om. Samtidigt avlägsnades 32 kyrkbänkar vilket begränsar antalet platser till cirka 400.
Grunden förstärktes eftersom kyrkan drabbats av sättningar.
Dopfunten i skulpterad trä är från slutet av 1700-talet. 1799 är av skulpterat trä.
Kyrkan fick sin orgel vid ombyggnaden i slutet av 1800-talet, och 1955 byggdes den om av Tostareds orgelfabrik.
Även en av de två kyrkklockorna tillkom då. Den andra klockan tillkom samtidigt som tornet byggdes 1818.