Berättelser om kyrkor i Göteborgs stift
lista / karta Orust kommun
Hällevikstrands kyrka
Berättelser om kyrkor
i Göteborgs stift
lista
Hällevikstrands kyrka
Hällevikstrands kyrka är ovanligt stor för att vara en landsortskyrka. Men det har sin förklaring. Kyrkan ritades av Adrian Peterson som då var arkitekt vid Överintendentsämbetet i Stockholm, som ansvarade för byggen av bland annat kyrkor över hela landet.
Adrian Peterson som också var praktiserande arkitekt i Göteborg, kom att rita över trettio kyrkor för Svenska kyrkan, till största delen i nygotik stil i Västsverige, men kyrkan i Hälleviksstrand är Adrian Petersons enda kyrka i trä. Och eftersom man inte ställde samma krav på träkyrkor som på stenkyrkor, beträffande enhetlig stil, fick arkitekten chans att bland olika byggstilar.
Kyrkan är en blandning av gotik, barock och jugend, med en plan som förenar formen av ett grekiskt kors och en centralkyrka. Här finns också stildrag från tidigmedeltida stavkyrkor. Kanske med tanke på att kyrkan byggdes i landskapet Bohuslän som tidigare tillhört Norge. Ursprungligen pryddes yttertaket och tornet av drakhuvuden som förde tankarna till norska stavkyrkor, men dessa dock togs bort efter en tid, på grund av skador i virket.
Tillkomsten av Hälleviksstrands kyrka berodde främst på att befolkningen i Morlanda ökade stark i början av 1800-talet, och det blev svårt för gudstjänstbesökarna att få plats i församlingens medeltida kyrka, som trots en tillbyggnad mot slutet av 1600-talet inte på långt när var tillräcklig för så stora åhörarskaror, som det nu rörde sig om.
I mitten av 1800-talet föreslogs att man antingen skulle bygga en ny stor kyrka på den existerande kyrkans plats eller bygga till den gamla kyrkan. Men på grund av meningsmotsättningar drog beslutet ut på tiden, och först efter nästan 40 år beslutade man att ersätta kyrkan med en ny stor kyrka. Detta orsakade emellertid splittring i pastoratet, och kungen upphävde beslutet 1891.
I stället kom förslag på att man endast skulle låta restaurera Morlanda kyrka och att i tillägg låta bygga en ny kyrka, antagligen av trä, på någon lämplig plats i den sydvästra delen av församlingen.
I slutändan blev det också så, även om den nya kyrkan i Hällevikstrand blev större än först tänkt. Enligt församlingens önskan utvidgades kyrkan i förhållande till den första ritningen. Det beräknade behovet av fler sittplatser tillgodosågs genom en sidoläktare över vardera korsarmen.
Som tomt för kyrkan förvärvades 1902 ett område på hemmanet Hällevik.
När kyrkan invigdes torsdagen den 20 oktober 1904 av biskop Edvard Herman Rodhe, var det bara tre dagar innan en stor jordbävning inträffade i Oslofjorden nordväst om Bohuslän. Detta skalv som inträffade mitt under gudstjänst skapade panik i mer än femtio kyrkor i västra Sverige. Men Hällevikstrands nya kyrka klarade sig utan skador, och man slapp se jordskalvet som något förebud.
Kyrkan som ursprungligen var målad i ockra utvändigt, har sedan dess genomgått två större renoveringar. Den första i mitten av 1930-talet och den andra 40 år senare, i mitten av 1970-talet då både exteriören interiören förnyades.
Ursprungligen hade kyrkan 480 fasta sittplatser, men eftersom det vanligen var fler sittplatsen än vad som behövdes, togs några bänkar bort vid restaureringen på 1970-talet, och i stället anskaffade en serie stapelbara stolar.
Altaruppsatsen är en förminskad kopia av den Dansk-Isländske skulptören Thorvaldsens berömda Kristusbild.
Predikstolen fick vid renoveringen i mitten av 1930-talet skulpturerna i sex fält, föreställande män ur den svenska kyrkohistorien från olika sekler. Vi ser här bland annat Ansgar som på 800-talet var den förste att missionera bland hedningarna i det land som då ännu inte hette Sverige.
Vi ser också Olavus Petri som var en av de ledande när reformationen infördes i landet på 1500-talet. En av skulpturerna föreställer predikanten Henric Schartau vars väckelserörelse främst fick fäste här i Bohuslän på 1800 och 1900-talet.
På predikstolen avbildas också Edvard Herman Rodhe, som var biskop i Göteborgs stift, då kyrkan byggdes.
Figurerna är ritade av konstnären Gunnar Erik Ström, och snidade av bildhuggaren Albin Helldén som var bördig från Hälleviksstrand.
Längst fram i långhuset till höger om koret är numera ett dopkapell. Dopfunten i trä, som är ritad av kyrkokonstnären Martin Wallström, har ett lock med bilder av änglahuvuden. Vid dopplatsen hänger en tavla, Jesus välsignar barnen, målad och skänkt 1977 av en präst, som tjänstgjorde i kyrkan, läraren och konstnären John-Erik Bäckersten.
På väggen bakom predikstolen hänger ett porträtt i olja föreställande kontraktsprosten Carl Ljunggren, som var kyrkoherde i Morlanda mellan åren 1888 och 1921. Porträttet är målat av den store Svenske konstnären Carl Wilhelmson, som föddes bara någon mil norr om Hällevikstrand och som också bodde där om somrarna.
På högra sidan av koret står ett golvur av engelsk tillverkning, skänkt till kyrkan 1914.
Antalet ljuskronor har efter hand ökat. Till invigningen fick kyrkan två större så kallade kulkronor, av mässing. År 1922 tillkom två par mindre lampor i barockstil över vardera sidoläktaren, ritade av arkitekt Allan Berglund från Göteborg.
Kyrkan fick därefter 1968 två små ljuskronor av mässing över orgelläktaren och 1977 ytterligare två ljuskronor av mässing över sidoläktarna.
På varannan bänkgavel sitter sedan 1977 de ursprungliga trearmade svarta gjutjärnsljusstakarna åter monterade.
Votivskeppet som hänger över mittgången är snidat och skänkt till kyrkan 1946 av August Oskarsson från Hälleviksstrand.
Kyrkans första orgel, färdig 1905, var byggd av Olof Hammarberg, Göteborg. I mitten av 1960-talet ersattes den av en ny orgel, varvid man behöll den gamla orgelfasaden i nygotik. Den nya orgeln är byggd av Tostareds kyrkoorgelfabrik. Den har manual med 6 stämmor och pedal med 2 stämmor.
Bland kyrkans böcker märks en illustrerad familjebibel från 1940, samt en Karl XII:s bibel i en upplaga av år 1862. Det kom först ut 1703 och var fram till 1917 den officiella svenska kyrkobibeln.
Kyrkans klocka är gjuten i Stockholm 1904.
Adrian Peterson som också var praktiserande arkitekt i Göteborg, kom att rita över trettio kyrkor för Svenska kyrkan, till största delen i nygotik stil i Västsverige, men kyrkan i Hälleviksstrand är Adrian Petersons enda kyrka i trä. Och eftersom man inte ställde samma krav på träkyrkor som på stenkyrkor, beträffande enhetlig stil, fick arkitekten chans att bland olika byggstilar.
Kyrkan är en blandning av gotik, barock och jugend, med en plan som förenar formen av ett grekiskt kors och en centralkyrka. Här finns också stildrag från tidigmedeltida stavkyrkor. Kanske med tanke på att kyrkan byggdes i landskapet Bohuslän som tidigare tillhört Norge. Ursprungligen pryddes yttertaket och tornet av drakhuvuden som förde tankarna till norska stavkyrkor, men dessa dock togs bort efter en tid, på grund av skador i virket.
Tillkomsten av Hälleviksstrands kyrka berodde främst på att befolkningen i Morlanda ökade stark i början av 1800-talet, och det blev svårt för gudstjänstbesökarna att få plats i församlingens medeltida kyrka, som trots en tillbyggnad mot slutet av 1600-talet inte på långt när var tillräcklig för så stora åhörarskaror, som det nu rörde sig om.
I mitten av 1800-talet föreslogs att man antingen skulle bygga en ny stor kyrka på den existerande kyrkans plats eller bygga till den gamla kyrkan. Men på grund av meningsmotsättningar drog beslutet ut på tiden, och först efter nästan 40 år beslutade man att ersätta kyrkan med en ny stor kyrka. Detta orsakade emellertid splittring i pastoratet, och kungen upphävde beslutet 1891.
I stället kom förslag på att man endast skulle låta restaurera Morlanda kyrka och att i tillägg låta bygga en ny kyrka, antagligen av trä, på någon lämplig plats i den sydvästra delen av församlingen.
I slutändan blev det också så, även om den nya kyrkan i Hällevikstrand blev större än först tänkt. Enligt församlingens önskan utvidgades kyrkan i förhållande till den första ritningen. Det beräknade behovet av fler sittplatser tillgodosågs genom en sidoläktare över vardera korsarmen.
Som tomt för kyrkan förvärvades 1902 ett område på hemmanet Hällevik.
När kyrkan invigdes torsdagen den 20 oktober 1904 av biskop Edvard Herman Rodhe, var det bara tre dagar innan en stor jordbävning inträffade i Oslofjorden nordväst om Bohuslän. Detta skalv som inträffade mitt under gudstjänst skapade panik i mer än femtio kyrkor i västra Sverige. Men Hällevikstrands nya kyrka klarade sig utan skador, och man slapp se jordskalvet som något förebud.
Kyrkan som ursprungligen var målad i ockra utvändigt, har sedan dess genomgått två större renoveringar. Den första i mitten av 1930-talet och den andra 40 år senare, i mitten av 1970-talet då både exteriören interiören förnyades.
Ursprungligen hade kyrkan 480 fasta sittplatser, men eftersom det vanligen var fler sittplatsen än vad som behövdes, togs några bänkar bort vid restaureringen på 1970-talet, och i stället anskaffade en serie stapelbara stolar.
Altaruppsatsen är en förminskad kopia av den Dansk-Isländske skulptören Thorvaldsens berömda Kristusbild.
Predikstolen fick vid renoveringen i mitten av 1930-talet skulpturerna i sex fält, föreställande män ur den svenska kyrkohistorien från olika sekler. Vi ser här bland annat Ansgar som på 800-talet var den förste att missionera bland hedningarna i det land som då ännu inte hette Sverige.
Vi ser också Olavus Petri som var en av de ledande när reformationen infördes i landet på 1500-talet. En av skulpturerna föreställer predikanten Henric Schartau vars väckelserörelse främst fick fäste här i Bohuslän på 1800 och 1900-talet.
På predikstolen avbildas också Edvard Herman Rodhe, som var biskop i Göteborgs stift, då kyrkan byggdes.
Figurerna är ritade av konstnären Gunnar Erik Ström, och snidade av bildhuggaren Albin Helldén som var bördig från Hälleviksstrand.
Längst fram i långhuset till höger om koret är numera ett dopkapell. Dopfunten i trä, som är ritad av kyrkokonstnären Martin Wallström, har ett lock med bilder av änglahuvuden. Vid dopplatsen hänger en tavla, Jesus välsignar barnen, målad och skänkt 1977 av en präst, som tjänstgjorde i kyrkan, läraren och konstnären John-Erik Bäckersten.
På väggen bakom predikstolen hänger ett porträtt i olja föreställande kontraktsprosten Carl Ljunggren, som var kyrkoherde i Morlanda mellan åren 1888 och 1921. Porträttet är målat av den store Svenske konstnären Carl Wilhelmson, som föddes bara någon mil norr om Hällevikstrand och som också bodde där om somrarna.
På högra sidan av koret står ett golvur av engelsk tillverkning, skänkt till kyrkan 1914.
Antalet ljuskronor har efter hand ökat. Till invigningen fick kyrkan två större så kallade kulkronor, av mässing. År 1922 tillkom två par mindre lampor i barockstil över vardera sidoläktaren, ritade av arkitekt Allan Berglund från Göteborg.
Kyrkan fick därefter 1968 två små ljuskronor av mässing över orgelläktaren och 1977 ytterligare två ljuskronor av mässing över sidoläktarna.
På varannan bänkgavel sitter sedan 1977 de ursprungliga trearmade svarta gjutjärnsljusstakarna åter monterade.
Votivskeppet som hänger över mittgången är snidat och skänkt till kyrkan 1946 av August Oskarsson från Hälleviksstrand.
Kyrkans första orgel, färdig 1905, var byggd av Olof Hammarberg, Göteborg. I mitten av 1960-talet ersattes den av en ny orgel, varvid man behöll den gamla orgelfasaden i nygotik. Den nya orgeln är byggd av Tostareds kyrkoorgelfabrik. Den har manual med 6 stämmor och pedal med 2 stämmor.
Bland kyrkans böcker märks en illustrerad familjebibel från 1940, samt en Karl XII:s bibel i en upplaga av år 1862. Det kom först ut 1703 och var fram till 1917 den officiella svenska kyrkobibeln.
Kyrkans klocka är gjuten i Stockholm 1904.
