Berättelser om kyrkor i Göteborgs stift
lista / karta Orust kommun
Morlanda kyrka
Berättelser om kyrkor
i Göteborgs stift
lista
Morlanda kyrka
Redan i början av 1300-talet fanns både gården och kyrkan i Morlanda. Gården ägdes på 1500-talet av släkten Bildt, som fortsatte ägde gården även efter att Bohuslän blivit svenskt på mitten av 1600-talet, och gården förblev i släktens ägo ända fram till 1881. Genom ingiften har gården Morlanda åter kommit att ägas av Bildtättlingar.
Gården har stark anknytning till kyrkan.
Säteriets ägare, Daniel Bildt, köpte 1649 patronatsrätten till Morlanda kyrka av dåvarande danske kungen Fredrik III. Patronatsrätten gav ägaren av säteriet rätt att tillsätta präster i pastoratet, men innebar också skyldigheter, nämligen att underhålla kyrkan och förse den med nödvändiga inventarier. Patronatsrätten fanns kvar ända till 1921.
Exakt hur gammal Morlanda kyrka är vet man inte, men kyrkan finns omnämnd i en skrift från 1308 som förvaras i Riksarkivet i Köpenhamn. Troligen uppfördes den ursprungligen redan under tidig medeltid, på 11 eller 1200-talet.
Morlanda kyrka uppfördes troligen också som en försvarskyrka, något som de tjocka murarna tyder på. I ofärdstider tog traktens befolkning sin tillflykt till kyrkan för att söka skydd. Men ursprungligen var kyrkan utan torn, och den tornbyggnad som kyrkan har idag, uppfördes först i slutet av 1760-talet, och ersatte då en fristående klockstapel.
Kyrkan var tidigare församlingskyrka för de bebodda kustsamhällena på nordvästra Orust vilket innebar att kyrkan tidvis var för liten.
Allteftersom dessa områden från 1500-talet och framåt fick egna kyrkor, lättade trycket, men vid mitten av 1800-talet ville församlingen riva kyrkan för att ge plats åt en modern kyrka, och ritningar till ny församlingskyrka togs fram av den mycket anlitade byggmästaren och stadsarkitekten i Göteborg Adrian Peterson.
Men dåvarande ägaren till Mörlanda gård, som hade skyldighet att stå för kostnaden, vägrade att bekosta en nybyggnad. Istället lät man komplettera församlingen med ytterligare en kyrkobyggnad i den södra delen av församlingen, Hälleviksstrand. Morlanda är därför den enda kyrkan i Bohuslän som inte genomgick en förvandling under 1800-talet.
Kyrkan restaurerades istället vid tiden för första världskriget, och är nu den enda bevarade medeltidskyrkan på Orust och Tjörn. Och även om kyrkan byggts om och till finns delar av den ursprungliga kyrkan bevarad i långhusets västra del.
Morlanda kyrkas läktare uppfördes under 1700-talet för att ge plats åt dem som sökte sig in till Morlanda kyrka utifrån öarna i väster, för att här fira gudstjänster.
Patronusläktaren, på kyrkans nordvägg, byggd 1764, upptar sin byggherres Daniel Henrik Bildt och hans maka Johanna Weinholtz vapen.
Altaruppsatsen i barock med den korsfäste, Maria och Johannes i relief samt apostlarna anskaffades av patronus översten Daniel Bildt. Den är försedd med den dåvarande svenske kungens, Carl XII:s namnchiffer. Överst på altaruppsatsen som sannolikt är snidad kring år 1700 av träsnidaren Marcus Jäger den äldre från Stralsund i Norttyskland, ser vi Kristus med segerfanan.
Under altarbordets träöverbyggnad återfinns det murade stenaltaret från medeltiden.
Predikstolen uppfördes under den danska tiden, före freden i Roskilde 1658 då landskapet Bohuslän tillföll Sverige. Den är försedd med de fyra evangelisterna och deras attribut - Matteus med ängeln, Markus med lejonet, Lucas med oxen och Johannes med örnen. Predikstolen är också försedd med citat på danska från Gamla testamentet.
Dopfunten med baldakin, i barock, är från 1680-talet. Dopfatet i mässing inköptes 1616, och är försett med en bild av bebådelsen. En tidigare dopfunt från medeltiden, huggen i täljsten, förvaras nu på museum.
Golvuret har ett urverk som är bärgat från ett strandat skepp.
På södra långväggen finns vapensköldar upphängda, med vapnet för den ursprungligen danska adelsätten Bildt, med tre franska liljor samt vapnet för adelsätten Bjelke.
I Morlanda kyrka finns den äldsta orgeln i Sveriges, som ännu är i bruk. Enligt uppgift byggd av den flamländske orgelbyggaren Hans Brebos som var verksam i Köpenhamn, och känd som den främste orgelbyggaren i huvudstaden i slutet av 1500-talet och början av 1600-talet. På orgelhusets västra gavel står en fragmentariskt bevarad inskription som lyder ”Anno Domini 1604”, alltså det år då orgeln stod färdig.
Det är fullt möjligt att orgeln som nu står i Morlanda kyrka var den sista orgelbyggare Brebos tillverkade före sin död.
Orgeln byggdes ursprungligen för Marstrands kyrka här i Bohuslän, som då fortfarande tillhörde Danmark.
Orgeln har dock blivit ombyggd flera gånger. Bland annat blev den 1715 kraftigt ombyggd av orgelbyggaren Elias Wittig, född i vad som idag är sydvästra Polen men som vid denna tid var verksam i Göteborg.
Och 1734 reparerades orgeln av Johan Niclas Cahman, som då var engagerad för nybyggnad av orgeln i Göteborgs domkyrka.
Efter att under tvåhundra år stått i Marstrands kyrka köptes den i början av 1800-talet på auktion och hamnade här i Morlanda kyrka.
När kyrkan restaurerades 1916 var orgeln i mycket dåligt skick, och det fanns då planer på att ersätta den med en ny orgel. Samtidigt fanns det krafter som insåg det historiska värdet i orgeln. Slutresultatet blev att det 1923 byggdes en helt ny orgel på västläktaren, och den gamla fick stå kvar på sin orgelläktare. Den genomgick en restaurering på 1950-talet, men genomgick sedan en mer noggrann renovering under åren 1999 till 2001, och återställde då så nära det skick den var i år 1715. Arbetet skedde på Gothenburg Organ Art center på Göteborgs universitet.
Kyrkans andra orgel står på läktaren åt väster är byggd 1972 av Hammarbergs orgelfabrik i Göteborg.
Gården har stark anknytning till kyrkan.
Säteriets ägare, Daniel Bildt, köpte 1649 patronatsrätten till Morlanda kyrka av dåvarande danske kungen Fredrik III. Patronatsrätten gav ägaren av säteriet rätt att tillsätta präster i pastoratet, men innebar också skyldigheter, nämligen att underhålla kyrkan och förse den med nödvändiga inventarier. Patronatsrätten fanns kvar ända till 1921.
Exakt hur gammal Morlanda kyrka är vet man inte, men kyrkan finns omnämnd i en skrift från 1308 som förvaras i Riksarkivet i Köpenhamn. Troligen uppfördes den ursprungligen redan under tidig medeltid, på 11 eller 1200-talet.
Morlanda kyrka uppfördes troligen också som en försvarskyrka, något som de tjocka murarna tyder på. I ofärdstider tog traktens befolkning sin tillflykt till kyrkan för att söka skydd. Men ursprungligen var kyrkan utan torn, och den tornbyggnad som kyrkan har idag, uppfördes först i slutet av 1760-talet, och ersatte då en fristående klockstapel.
Kyrkan var tidigare församlingskyrka för de bebodda kustsamhällena på nordvästra Orust vilket innebar att kyrkan tidvis var för liten.
Allteftersom dessa områden från 1500-talet och framåt fick egna kyrkor, lättade trycket, men vid mitten av 1800-talet ville församlingen riva kyrkan för att ge plats åt en modern kyrka, och ritningar till ny församlingskyrka togs fram av den mycket anlitade byggmästaren och stadsarkitekten i Göteborg Adrian Peterson.
Men dåvarande ägaren till Mörlanda gård, som hade skyldighet att stå för kostnaden, vägrade att bekosta en nybyggnad. Istället lät man komplettera församlingen med ytterligare en kyrkobyggnad i den södra delen av församlingen, Hälleviksstrand. Morlanda är därför den enda kyrkan i Bohuslän som inte genomgick en förvandling under 1800-talet.
Kyrkan restaurerades istället vid tiden för första världskriget, och är nu den enda bevarade medeltidskyrkan på Orust och Tjörn. Och även om kyrkan byggts om och till finns delar av den ursprungliga kyrkan bevarad i långhusets västra del.
Morlanda kyrkas läktare uppfördes under 1700-talet för att ge plats åt dem som sökte sig in till Morlanda kyrka utifrån öarna i väster, för att här fira gudstjänster.
Patronusläktaren, på kyrkans nordvägg, byggd 1764, upptar sin byggherres Daniel Henrik Bildt och hans maka Johanna Weinholtz vapen.
Altaruppsatsen i barock med den korsfäste, Maria och Johannes i relief samt apostlarna anskaffades av patronus översten Daniel Bildt. Den är försedd med den dåvarande svenske kungens, Carl XII:s namnchiffer. Överst på altaruppsatsen som sannolikt är snidad kring år 1700 av träsnidaren Marcus Jäger den äldre från Stralsund i Norttyskland, ser vi Kristus med segerfanan.
Under altarbordets träöverbyggnad återfinns det murade stenaltaret från medeltiden.
Predikstolen uppfördes under den danska tiden, före freden i Roskilde 1658 då landskapet Bohuslän tillföll Sverige. Den är försedd med de fyra evangelisterna och deras attribut - Matteus med ängeln, Markus med lejonet, Lucas med oxen och Johannes med örnen. Predikstolen är också försedd med citat på danska från Gamla testamentet.
Dopfunten med baldakin, i barock, är från 1680-talet. Dopfatet i mässing inköptes 1616, och är försett med en bild av bebådelsen. En tidigare dopfunt från medeltiden, huggen i täljsten, förvaras nu på museum.
Golvuret har ett urverk som är bärgat från ett strandat skepp.
På södra långväggen finns vapensköldar upphängda, med vapnet för den ursprungligen danska adelsätten Bildt, med tre franska liljor samt vapnet för adelsätten Bjelke.
I Morlanda kyrka finns den äldsta orgeln i Sveriges, som ännu är i bruk. Enligt uppgift byggd av den flamländske orgelbyggaren Hans Brebos som var verksam i Köpenhamn, och känd som den främste orgelbyggaren i huvudstaden i slutet av 1500-talet och början av 1600-talet. På orgelhusets västra gavel står en fragmentariskt bevarad inskription som lyder ”Anno Domini 1604”, alltså det år då orgeln stod färdig.
Det är fullt möjligt att orgeln som nu står i Morlanda kyrka var den sista orgelbyggare Brebos tillverkade före sin död.
Orgeln byggdes ursprungligen för Marstrands kyrka här i Bohuslän, som då fortfarande tillhörde Danmark.
Orgeln har dock blivit ombyggd flera gånger. Bland annat blev den 1715 kraftigt ombyggd av orgelbyggaren Elias Wittig, född i vad som idag är sydvästra Polen men som vid denna tid var verksam i Göteborg.
Och 1734 reparerades orgeln av Johan Niclas Cahman, som då var engagerad för nybyggnad av orgeln i Göteborgs domkyrka.
Efter att under tvåhundra år stått i Marstrands kyrka köptes den i början av 1800-talet på auktion och hamnade här i Morlanda kyrka.
När kyrkan restaurerades 1916 var orgeln i mycket dåligt skick, och det fanns då planer på att ersätta den med en ny orgel. Samtidigt fanns det krafter som insåg det historiska värdet i orgeln. Slutresultatet blev att det 1923 byggdes en helt ny orgel på västläktaren, och den gamla fick stå kvar på sin orgelläktare. Den genomgick en restaurering på 1950-talet, men genomgick sedan en mer noggrann renovering under åren 1999 till 2001, och återställde då så nära det skick den var i år 1715. Arbetet skedde på Gothenburg Organ Art center på Göteborgs universitet.
Kyrkans andra orgel står på läktaren åt väster är byggd 1972 av Hammarbergs orgelfabrik i Göteborg.
