Berättelser om kyrkor i Göteborgs stift
lista / karta Falkenbergs kommun
Älvsereds kyrka
Berättelser om kyrkor
i Göteborgs stift
lista
Älvsereds kyrka
Älvsereds kyrka ligger i landskapet Västergötland, helt nära gränsen till Halland och tillhörde fram till 1971 Mjöbäcks pastorat i Kinds kontrakt, men när länsgränsen flyttades och församlingen tillfördes Falkenbergs kommun flyttades kyrkan över till Fagereds pastorat.
Kyrkan hade en föregångare som var belägen knappt 2 kilometer söder om nuvarande kyrka. Platsen och dess ödekyrkogård är nu utmärkt med en minnessten och används ibland för friluftsgudstjänster.
När man byggde den nya kyrkan valde man att uppföra den på ny plats, uppe på en liten kulle belägen i byn Toppered, där så småningom ett litet samhälle växte upp. Denna kyrka byggdes även den i trä dels på grund av god tillgång på lämpligt virke, men dels även orsakat av den lilla församlingens relativa fattigdom vid denna tid. Kyrkan uppfördes åren 1836-1837 efter ritningar utförts av Theodor Edberg vid Överintendentsämbetet. Byggmästare var Nils Andersson i Sandhult och Johan Pettersson. Kyrkan invigdes den 2 december 1838 av församlingens dåvarande kyrkoherde Sven Johan Meuller.
Dopfunten är tillverkad i grannsocknen Fagered där det under medeltiden fanns en ”dopfuntsverkstad” vid den så kallade Funtaliden. Efter att den gamla kyrkan revs såldes dopfunten på auktion, och hamnade i en smedja i samhället, där den användes som vattenho för att kyla av smide - fram tills att den återupptäcker och fick plats i den nya kyrkan.
Vid dopfunten står ett enkelt dopaltare i trä med en stor sjuarmad ljusstake, som tidigare haft sin plats på kyrkans högaltare.
På vägen bakom hänger en dopgobeläng som symboliserar den heliga treenigheten, och är i likhet med kormattan med de liturgiska färgerna vitt, grönt, rött och violett som huvudtema, vävd 1967 efter ritning av konstnären Agda Österberg.
En mässingskrona från 1700-talet är bevarad och hänger idag tillsammans med tre kopior av denna i den nya kyrkan.
Den nya kyrkan fick när den uppfördes en helt ny inredning tillverkad av Johannes Andersson i Mjöbäck. Altaruppsatsen är bevarad, men själva altarprydnaden som fram till 1921 utgjordes av korset med svepeduken är numera ersatt med en målad altartavla med temat ”Låten barnen komma till mig” målad av Boråskonstnären John Hedaeus.
Predikstolen är intakt och är målad i sina ursprungliga färger: vitt, blågrått och guld.
Bänkinredningen med slutna bänkkvarter, prästbänk och kyrkvärdsbänk i koret ersattes med en helt ny inredning i samband med en omfattande renovering 1978.
Orgelfasaden sattes upp år 1890, samma år som kyrkan fick sin första piporgel, tillverkad år 1864 av Carl Nilsson i Ullared för Okome kyrka, men inköptes begagnad därifrån av församlingen. 1921 byggdes orgelverket om och en två-manualig orgel med tio stämmor tillverkad av Lindegren Orgelbyggeri AB tillkom. Detta spelbord förvaras nu i kyrktornet.
Den nuvarande orgeln är byggd 1964 av Tostareds Kyrkorgelfabrik.
Älvsereds kyrka äger vad som anses vara en av de äldsta kyrkklockorna i landet. Den är gjuten av mäster Håkan på 1300-talet och är försedd med runinskrift. Att man använde sig av runor så sent som vid denna tid har förklarats med att dessa var mycket lättare att rista in än de latinska bokstäverna. Och runskrift användes för övrigt i Dalarna ända in på 1900-talet, så kallade dalrunor. Inskriften är svårtolkad. Gjutaren karvade in texten i gjutformen, som när klockan göts blev spegelvänd. texten lyder: ”ave maria - iessus”. Och därefter gjutarens namn som tolkats som: ”Haqvinus”, en gjutmästare som man vet har gjutit och signerat ytterligare tre runklockor, samtliga i Västergötland.
Tittar vi noga ser vi att nedre kanten av klockan är avfilad. Filspån av klockmetall ansågs förr vara ett mycket verksamt medel mot allehanda sjukdomar.
Kyrkans andra klocka inköptes 1875 från Mårdaklevs kyrka, där den blev omgjuten 1830.
Kyrkan hade en föregångare som var belägen knappt 2 kilometer söder om nuvarande kyrka. Platsen och dess ödekyrkogård är nu utmärkt med en minnessten och används ibland för friluftsgudstjänster.
När man byggde den nya kyrkan valde man att uppföra den på ny plats, uppe på en liten kulle belägen i byn Toppered, där så småningom ett litet samhälle växte upp. Denna kyrka byggdes även den i trä dels på grund av god tillgång på lämpligt virke, men dels även orsakat av den lilla församlingens relativa fattigdom vid denna tid. Kyrkan uppfördes åren 1836-1837 efter ritningar utförts av Theodor Edberg vid Överintendentsämbetet. Byggmästare var Nils Andersson i Sandhult och Johan Pettersson. Kyrkan invigdes den 2 december 1838 av församlingens dåvarande kyrkoherde Sven Johan Meuller.
Dopfunten är tillverkad i grannsocknen Fagered där det under medeltiden fanns en ”dopfuntsverkstad” vid den så kallade Funtaliden. Efter att den gamla kyrkan revs såldes dopfunten på auktion, och hamnade i en smedja i samhället, där den användes som vattenho för att kyla av smide - fram tills att den återupptäcker och fick plats i den nya kyrkan.
Vid dopfunten står ett enkelt dopaltare i trä med en stor sjuarmad ljusstake, som tidigare haft sin plats på kyrkans högaltare.
På vägen bakom hänger en dopgobeläng som symboliserar den heliga treenigheten, och är i likhet med kormattan med de liturgiska färgerna vitt, grönt, rött och violett som huvudtema, vävd 1967 efter ritning av konstnären Agda Österberg.
En mässingskrona från 1700-talet är bevarad och hänger idag tillsammans med tre kopior av denna i den nya kyrkan.
Den nya kyrkan fick när den uppfördes en helt ny inredning tillverkad av Johannes Andersson i Mjöbäck. Altaruppsatsen är bevarad, men själva altarprydnaden som fram till 1921 utgjordes av korset med svepeduken är numera ersatt med en målad altartavla med temat ”Låten barnen komma till mig” målad av Boråskonstnären John Hedaeus.
Predikstolen är intakt och är målad i sina ursprungliga färger: vitt, blågrått och guld.
Bänkinredningen med slutna bänkkvarter, prästbänk och kyrkvärdsbänk i koret ersattes med en helt ny inredning i samband med en omfattande renovering 1978.
Orgelfasaden sattes upp år 1890, samma år som kyrkan fick sin första piporgel, tillverkad år 1864 av Carl Nilsson i Ullared för Okome kyrka, men inköptes begagnad därifrån av församlingen. 1921 byggdes orgelverket om och en två-manualig orgel med tio stämmor tillverkad av Lindegren Orgelbyggeri AB tillkom. Detta spelbord förvaras nu i kyrktornet.
Den nuvarande orgeln är byggd 1964 av Tostareds Kyrkorgelfabrik.
Älvsereds kyrka äger vad som anses vara en av de äldsta kyrkklockorna i landet. Den är gjuten av mäster Håkan på 1300-talet och är försedd med runinskrift. Att man använde sig av runor så sent som vid denna tid har förklarats med att dessa var mycket lättare att rista in än de latinska bokstäverna. Och runskrift användes för övrigt i Dalarna ända in på 1900-talet, så kallade dalrunor. Inskriften är svårtolkad. Gjutaren karvade in texten i gjutformen, som när klockan göts blev spegelvänd. texten lyder: ”ave maria - iessus”. Och därefter gjutarens namn som tolkats som: ”Haqvinus”, en gjutmästare som man vet har gjutit och signerat ytterligare tre runklockor, samtliga i Västergötland.
Tittar vi noga ser vi att nedre kanten av klockan är avfilad. Filspån av klockmetall ansågs förr vara ett mycket verksamt medel mot allehanda sjukdomar.
Kyrkans andra klocka inköptes 1875 från Mårdaklevs kyrka, där den blev omgjuten 1830.
