Berättelser om kyrkor i Göteborgs stift
lista / karta Falkenbergs kommun
Ullareds kyrka
Berättelser om kyrkor
i Göteborgs stift
lista
Ullareds kyrka
Det är kanske svårt att föreställa sig hur här såg ut för 800 år sedan. Men redan på 1200-talet byggdes en kyrka på samma plats som den nuvarande. När den nuvarande kyrkan byggdes i slutet av 1820-talet revs den gamla medeltidskyrkan.
I samband med inre renovering i början av 2000-talet gjordes arkeologiska undersökningar av resterna efter medeltidskyrkan, och man fann då att den bestod av ett rektangelformat långhus och ett något smalare kor med rak koravslutning. Kyrkans huvudingång var via ett vapenhus på södra sidan av långhuset. Man kunde också se att kyrkan var 18 meter lång och 9 meter bred. Den gamla kyrkans öde beseglades år 1827 då Kungl. Maj:t gav tillstånd till rikskollekt till ny kyrka i Ullared.
Kyrkobyggnaden uppfördes 1829 efter ritningar av konduktör Samuel Enander vid Överintendentsämbetet i Stockholm. Tituleringen konduktör ändrades senare på 1860-talet till Andre arkitekt.
Kyrkans entreprenör var Bengt Larsson i Dughult, Ullareds socken.
I tornet finns tornur som skänktes till kyrkan i början av 1950-talet.
Den mindre av kyrkans två klockor är omgjuten 1808 av Anders Öfverström i Göteborg. Den större tillverkades 1924 av Ohlssons klockgjuteri i Ystad.
Kyrkan invigdes den 8 oktober 1829, men hela kyrkan målades först fjorton år senare, 1843 av den danske målargesällen Theodor Mohme som då bodde i Öxnevalla.
Längs taklisten har han målat en rad med träd och buskar. Läktarskranket målades med Kristus och de tolv apostlarna.
Hela läktarbarriären med apostlabilderna målades över i slutet av 1800-talet. När läktaren senare ändrades kom de tre målningarna i mitten på läktarskranket att förstöras. 1957 togs läktarskrankets målningar fram igen och då kunde alltså inte Kristus och två apostlar i mittpartiet komma med, varför målningarna numera endast består av tio apostlabilder.
Theodor Mohme har säkerligen också målat delar av altaruppsatsen, bland annat den mellersta avdelningen med Kristus på korset omgiven av jungfru Maria och aposteln Johannes, som är en avmålning av på den gamla altaruppsatsens mittparti. Även den översta avdelningen som föreställer ett lamm med korsfana är förmodligen målad av Theodor Mohme.
Kerubbilden ovanför korsfästelsegruppen är från gamla altartavlan, liksom den nedersta avdelningen med nattvardens instiftelse.
Altarprydnaden från den gamla kyrkan fogades in i altarprydnaden till den nya kyrkan 1829. Den gamla är från slutet av 1600-talet eller början av 1700-talet. När man fogade in denna gamla i den nya, som är i nyklassisk stil, så var man tvungen att såga sönder och ta bort en del av det gamla ramverket, så att det passade in mellan de båda pelarna.
Altaruppsatsen är tillverkad 1841 av träsnidaren Johannes Andersson i Mjöbäck, som också två år senare även tillverkade predikstolen.
Denna målades samma år av Mohme. På baksidan av altartavlan står att läsa att predikstolen var en gåva till kyrkan. Här står också att kyrkans golvur också var en gåva på 1840-talet.
Kyrkkistan inköptes och målades 1837.
I kyrkan finns en medeltida dopfunt från 1200-talet, gjord på Funtaliden i närbelägna Fagereds socken av den så kallade Fageredsmästaren. Dopfunten har en dopskål i mässing från 1700-talet. När den nya kyrkan byggdes togs denna dopfunt bort och användes av en smed till härdning. Den har reparerats och återförts till kyrkan. Under den tid stendopfunten inte fanns i kyrkan användes en dopfunt av trä som fortfarande finns i kyrkan.
Vävnaden vid dopaltaret är skapad 1984 av Gunilla Sjögren.
Första piporgeln i kyrkan byggdes i mitten av 1850-talet av den lokala orgelbyggaren Carl Nilsson, som också blev församlingens förste kantor. Orgeln som ursprungligen hade 9 stämmor på en manual utökades 1884 av samme byggare till 10 stämmor. Spelbordet med pedal är magasinerade i kyrkans torn, jämte diverse pipmaterial men orgelhusets fasad används fortfarande. Den nuvarande orgeln är byggd 1982 av Tostareds Kyrkorgelfabrik och har 20 stämmor.
I samband med inre renovering i början av 2000-talet gjordes arkeologiska undersökningar av resterna efter medeltidskyrkan, och man fann då att den bestod av ett rektangelformat långhus och ett något smalare kor med rak koravslutning. Kyrkans huvudingång var via ett vapenhus på södra sidan av långhuset. Man kunde också se att kyrkan var 18 meter lång och 9 meter bred. Den gamla kyrkans öde beseglades år 1827 då Kungl. Maj:t gav tillstånd till rikskollekt till ny kyrka i Ullared.
Kyrkobyggnaden uppfördes 1829 efter ritningar av konduktör Samuel Enander vid Överintendentsämbetet i Stockholm. Tituleringen konduktör ändrades senare på 1860-talet till Andre arkitekt.
Kyrkans entreprenör var Bengt Larsson i Dughult, Ullareds socken.
I tornet finns tornur som skänktes till kyrkan i början av 1950-talet.
Den mindre av kyrkans två klockor är omgjuten 1808 av Anders Öfverström i Göteborg. Den större tillverkades 1924 av Ohlssons klockgjuteri i Ystad.
Kyrkan invigdes den 8 oktober 1829, men hela kyrkan målades först fjorton år senare, 1843 av den danske målargesällen Theodor Mohme som då bodde i Öxnevalla.
Längs taklisten har han målat en rad med träd och buskar. Läktarskranket målades med Kristus och de tolv apostlarna.
Hela läktarbarriären med apostlabilderna målades över i slutet av 1800-talet. När läktaren senare ändrades kom de tre målningarna i mitten på läktarskranket att förstöras. 1957 togs läktarskrankets målningar fram igen och då kunde alltså inte Kristus och två apostlar i mittpartiet komma med, varför målningarna numera endast består av tio apostlabilder.
Theodor Mohme har säkerligen också målat delar av altaruppsatsen, bland annat den mellersta avdelningen med Kristus på korset omgiven av jungfru Maria och aposteln Johannes, som är en avmålning av på den gamla altaruppsatsens mittparti. Även den översta avdelningen som föreställer ett lamm med korsfana är förmodligen målad av Theodor Mohme.
Kerubbilden ovanför korsfästelsegruppen är från gamla altartavlan, liksom den nedersta avdelningen med nattvardens instiftelse.
Altarprydnaden från den gamla kyrkan fogades in i altarprydnaden till den nya kyrkan 1829. Den gamla är från slutet av 1600-talet eller början av 1700-talet. När man fogade in denna gamla i den nya, som är i nyklassisk stil, så var man tvungen att såga sönder och ta bort en del av det gamla ramverket, så att det passade in mellan de båda pelarna.
Altaruppsatsen är tillverkad 1841 av träsnidaren Johannes Andersson i Mjöbäck, som också två år senare även tillverkade predikstolen.
Denna målades samma år av Mohme. På baksidan av altartavlan står att läsa att predikstolen var en gåva till kyrkan. Här står också att kyrkans golvur också var en gåva på 1840-talet.
Kyrkkistan inköptes och målades 1837.
I kyrkan finns en medeltida dopfunt från 1200-talet, gjord på Funtaliden i närbelägna Fagereds socken av den så kallade Fageredsmästaren. Dopfunten har en dopskål i mässing från 1700-talet. När den nya kyrkan byggdes togs denna dopfunt bort och användes av en smed till härdning. Den har reparerats och återförts till kyrkan. Under den tid stendopfunten inte fanns i kyrkan användes en dopfunt av trä som fortfarande finns i kyrkan.
Vävnaden vid dopaltaret är skapad 1984 av Gunilla Sjögren.
Första piporgeln i kyrkan byggdes i mitten av 1850-talet av den lokala orgelbyggaren Carl Nilsson, som också blev församlingens förste kantor. Orgeln som ursprungligen hade 9 stämmor på en manual utökades 1884 av samme byggare till 10 stämmor. Spelbordet med pedal är magasinerade i kyrkans torn, jämte diverse pipmaterial men orgelhusets fasad används fortfarande. Den nuvarande orgeln är byggd 1982 av Tostareds Kyrkorgelfabrik och har 20 stämmor.
