Berättelser om kyrkor i Göteborgs stift
lista / karta Falkenbergs kommun
Gunnarps kyrka
Berättelser om kyrkor
i Göteborgs stift
lista
Gunnarps kyrka
Gunnarp har länge varit en kluven församling. Ända till slutet av 1800-talet låg en del av församlingen i Älvsborgs län.
En första kyrka i Gunnarp fanns sannolikt redan på 1200-talet, men befolkningsökningen gjorde att den lilla medeltida kyrkan med tiden blev för trång, och på 1740-talet byggdes en ny kyrka i trä och med torn. Den fick dock inte stå speciellt länge.
Redan sommaren 1753 slog blixten ned och kyrkan eldhärjades.
Den nuvarande kyrkan som byggdes som ersättning fick namn efter kung Adolf Fredrik, och är en av Hallands få gamla träkyrkor. Kungen hade givit nådigt tillstånd till en riskkollekt för att hjälpa församlingen med återuppbyggnaden. Gunnarps socken hade då till skillnad från övriga Halland gott om skog, och skickliga timmermän kunde på kort tid uppföra kyrkan. Som tack för den hjälp man fått från kung Adolf Fredrik döptes kyrkan till Adolphina kyrka, men det namnet har ingen använt.
I tornet hänger två klockor. Storklockan omgjöts 1793 efter att den spruckit året innan i samband med ringningen för den då döde kung Gustav III. Den lilla klockan är från 1767.
Det dröjde dock innan kyrkan stod helt klar. Först efter 1780 målades kyrkan invändigt av målarmästaren Henrik Andersson Wibeck från Varberg. Han var son till en guld- och silversmed från Borås, men då Henrik Andersson Wibeck tidig blev faderslös kom han inte att följa släkttraditionen, utan blev istället målare. Detta efter att modern 1736 gift om sig med målarmästaren i Borås Ditlof Ross. Wibeck blev lärling hos styvfadern Ross, och senare själv målarmästare i Göteborgs Stads Konst- och målareämbete, innan han bosatte sig i Varberg som landmästare. Yrket gick i släkten. Även hans styvfarbroder Johan, dennes båda barn Johan och Maria samt mågen Michael var kyrkomålare.
Det dröjde till 1860-talet innan några större reparationer utfördes i kyrkan, som då fick ny orgel, altare och predikstol. Och 1881 fick en målare Gabrielsson i uppdrag att måla över Wibecks målningar. Men även dessa målningar kom att döljas. Under första halvan av 1900-talet var kyrkorummet målat i ljusblå färg efter att man klätt över de äldre målningarna med panel, säckväv och papp.
Vid en renovering 1949 som syftade till att återställa kyrkan till ett mera ursprungligt skick tog man bland annat fram de tidigare övermålade takmålningarna från 1781. Det var ett omfattande arbete som utfördes av konservator och konstnär Torbjörn Engdal från Alingsås.
Kyrkans grund förbättrades också, tornet höjdes, kupolen gjordes smäckrare och nytt tak av kopparplåt lades. Vapenhuset på kyrkans södra sida vid koret ersattes med en stentrappa och dörr direkt in i kyrkan, samtidigt som nya bänkar sattes in.
Ett kors som kom till vid 1800-talsrestaureringen flyttades till södra långväggen och ersattes med ett nytt altarskåp tillverkat av konstnären Erik Abrahamsson från Stockholm.
En äldre altaruppsats från 1651 finns fortfarande bevarad.
Återinvigning av kyrkan förrättades 18 december 1949 av biskop Bo Giertz.
Altare och predikstol är från 1866 och gjord av Johannes Johansson i Mjöbäck.
Hans far Johannes Andersson var tillsammans med sonen Johannes delaktiga i utsmyckningen av ett 40-tal kyrkor i sydvästra Sverige. Framför allt tillverkad de predikstolar, altaruppsatser och psalmnummertavlor. Även Johannes son Carl-Johan fortsatte senare i sin far och farfars fotspår.
I koret står en medeltida dopfunt av röd sandsten, rikt ornamenterad med bibliska motiv, daterad till omkring år 1200 och i stil som påminner om funkar i Skåne och Danmark.
Den står dock på en sockel som tillverkades i slutet av 1940-talet av Alfred Johansson. Dopfunten lånades ut i samband med Göteborgs jubileumsuttällning 1923.
Dopfatet i nysilver är från 1908. Det finns också ett äldre dopfat i mässing från 1600-talet.
Det krucifix i silver som hänger över dopaltaret skänktes till kyrkan 1758 av prästänkan Anna Amalia Dryander-Liljenkrona.
Ett golvur som är byggd av Carl Nilsson i Släthult med tillverkningsnummer 412 inköptes 1823. Under sin över fyrtio år långa karriär tillverkade Carl Nilsson 1074 klockor. hans dotter Anna-Lisa Carlsdotter blev lika skicklig urmakare som fadern. Även hennes son Karl-Johan fortsatte i modern och morfaderns fotspår och blev urmakare.
En orgel byggdes 1867 av Carl Nilsson i Ullared. En ny orgel med material från den tidigare orgeln byggdes 1960 av Tostareds Kyrkorgelfabrik. Den renoverades och utökades av samma byggare 1986 och har nu sjutton stämmor fördelade på två manualer och pedal.
Orgelns fasad är från 1867, men målades eventuellt om 1881 då kyrkan renoverades.
En första kyrka i Gunnarp fanns sannolikt redan på 1200-talet, men befolkningsökningen gjorde att den lilla medeltida kyrkan med tiden blev för trång, och på 1740-talet byggdes en ny kyrka i trä och med torn. Den fick dock inte stå speciellt länge.
Redan sommaren 1753 slog blixten ned och kyrkan eldhärjades.
Den nuvarande kyrkan som byggdes som ersättning fick namn efter kung Adolf Fredrik, och är en av Hallands få gamla träkyrkor. Kungen hade givit nådigt tillstånd till en riskkollekt för att hjälpa församlingen med återuppbyggnaden. Gunnarps socken hade då till skillnad från övriga Halland gott om skog, och skickliga timmermän kunde på kort tid uppföra kyrkan. Som tack för den hjälp man fått från kung Adolf Fredrik döptes kyrkan till Adolphina kyrka, men det namnet har ingen använt.
I tornet hänger två klockor. Storklockan omgjöts 1793 efter att den spruckit året innan i samband med ringningen för den då döde kung Gustav III. Den lilla klockan är från 1767.
Det dröjde dock innan kyrkan stod helt klar. Först efter 1780 målades kyrkan invändigt av målarmästaren Henrik Andersson Wibeck från Varberg. Han var son till en guld- och silversmed från Borås, men då Henrik Andersson Wibeck tidig blev faderslös kom han inte att följa släkttraditionen, utan blev istället målare. Detta efter att modern 1736 gift om sig med målarmästaren i Borås Ditlof Ross. Wibeck blev lärling hos styvfadern Ross, och senare själv målarmästare i Göteborgs Stads Konst- och målareämbete, innan han bosatte sig i Varberg som landmästare. Yrket gick i släkten. Även hans styvfarbroder Johan, dennes båda barn Johan och Maria samt mågen Michael var kyrkomålare.
Det dröjde till 1860-talet innan några större reparationer utfördes i kyrkan, som då fick ny orgel, altare och predikstol. Och 1881 fick en målare Gabrielsson i uppdrag att måla över Wibecks målningar. Men även dessa målningar kom att döljas. Under första halvan av 1900-talet var kyrkorummet målat i ljusblå färg efter att man klätt över de äldre målningarna med panel, säckväv och papp.
Vid en renovering 1949 som syftade till att återställa kyrkan till ett mera ursprungligt skick tog man bland annat fram de tidigare övermålade takmålningarna från 1781. Det var ett omfattande arbete som utfördes av konservator och konstnär Torbjörn Engdal från Alingsås.
Kyrkans grund förbättrades också, tornet höjdes, kupolen gjordes smäckrare och nytt tak av kopparplåt lades. Vapenhuset på kyrkans södra sida vid koret ersattes med en stentrappa och dörr direkt in i kyrkan, samtidigt som nya bänkar sattes in.
Ett kors som kom till vid 1800-talsrestaureringen flyttades till södra långväggen och ersattes med ett nytt altarskåp tillverkat av konstnären Erik Abrahamsson från Stockholm.
En äldre altaruppsats från 1651 finns fortfarande bevarad.
Återinvigning av kyrkan förrättades 18 december 1949 av biskop Bo Giertz.
Altare och predikstol är från 1866 och gjord av Johannes Johansson i Mjöbäck.
Hans far Johannes Andersson var tillsammans med sonen Johannes delaktiga i utsmyckningen av ett 40-tal kyrkor i sydvästra Sverige. Framför allt tillverkad de predikstolar, altaruppsatser och psalmnummertavlor. Även Johannes son Carl-Johan fortsatte senare i sin far och farfars fotspår.
I koret står en medeltida dopfunt av röd sandsten, rikt ornamenterad med bibliska motiv, daterad till omkring år 1200 och i stil som påminner om funkar i Skåne och Danmark.
Den står dock på en sockel som tillverkades i slutet av 1940-talet av Alfred Johansson. Dopfunten lånades ut i samband med Göteborgs jubileumsuttällning 1923.
Dopfatet i nysilver är från 1908. Det finns också ett äldre dopfat i mässing från 1600-talet.
Det krucifix i silver som hänger över dopaltaret skänktes till kyrkan 1758 av prästänkan Anna Amalia Dryander-Liljenkrona.
Ett golvur som är byggd av Carl Nilsson i Släthult med tillverkningsnummer 412 inköptes 1823. Under sin över fyrtio år långa karriär tillverkade Carl Nilsson 1074 klockor. hans dotter Anna-Lisa Carlsdotter blev lika skicklig urmakare som fadern. Även hennes son Karl-Johan fortsatte i modern och morfaderns fotspår och blev urmakare.
En orgel byggdes 1867 av Carl Nilsson i Ullared. En ny orgel med material från den tidigare orgeln byggdes 1960 av Tostareds Kyrkorgelfabrik. Den renoverades och utökades av samma byggare 1986 och har nu sjutton stämmor fördelade på två manualer och pedal.
Orgelns fasad är från 1867, men målades eventuellt om 1881 då kyrkan renoverades.
