Berättelser om kyrkor i Göteborgs stift
lista / karta Falkenberg kommun
Falkenbergs kyrka
Berättelser om kyrkor
i Göteborgs stift
lista
Falkenbergs kyrka
När Falkenbergs nya kyrka började byggas 1891 hamnade den nära järnvägsstationen, men utanför det dåvarande stadsområdet. Kyrkan ersatte den äldre Sankt Laurentii kyrka som ännu finns kvar, men som då fick ny funktion som bland annat gymnastiksal för skolan och som biograf.
På 1920-talet rustade man dock upp den gamla kyrka, och sedan dess har man alltså två kyrkor som ligger ganska nära varandra i Falkenberg.
Att man byggde en ny kyrka kan dels skylla på en då ung, dynamisk och nytillträdd kyrkoherde i Falkenberg, Elis Daniel Heüman. Redan fyra veckor efter sitt tillträde förklarade han att den gamla kyrka var ”ruskig och staden ett ovärdigt tempel”. för detta hade han också stöd från biskopen som vid en visitation några veckor tidigare uppmanat kyrkorådet att ”ofördröjligen taga under allvarlig ompröfning frågan om en ny kyrkas uppförande”.
Befolkningen i staden växte också kraftigt under slutet av 1800-talet, så nog behövdes en större kyrka.
Den nya kyrkan fick inte kosta mer än 60.000 kronor att bygga, och större delen av beloppet kunde lånas till bara 4 procents ränta från köpman Oscar Dickson i Göteborg. Som motprestation för den låga räntan krävde Dickson endast att få att arrendera stadens laxfiske i ytterligare 15 år.
Bygget gick fort och kyrkan invigdes redan fredagen den 14 oktober 1892.
Kyrkoherde Heüman blev dock inte gammal i församlingen. Samma år utnämndes han av Oscar II till hovpredikant, och snart blev Heüman personligen kallad av kungen till kyrkoherde i Adolf Fredriks församling i Stockholm och tillträdde den nya tjänsten 1897.
11 år senare föll han utmattad på sin post, endast 49 år gammal. Då hade han även låtit bygga Gustav Vasa och Matteus kyrkor i Stockholm.
Falkenbergs kyrka är i princip en centralkyrka med grekiskt korsformad grundplan, men med ett kor i öster och ett torn i väster. Kyrkan är uppförd efter ritningar av arkitekt Adrian Crispin Peterson från Göteborg, en på sin tid mycket produktiv kyrkoarkitekt i västsverige, men som även ritade profana byggnader, som exempelvis den tidigare järnvägsstationen i Falkenberg.
Det kan var så att han ursprungligen ritade kyrkan som förslag för Fjällbacka kyrka, för en tidig ritning av kyrkan som nu finns i Fjällbacka uppvisar stora likheter med hur kyrkan här i Falkenberg sedan utformades, emedan Fjällbacka kyrka blev mindre till omfånget.
På kyrkans nordöstra hörn byggdes 1955 en sakristia till, efter förslag av arkitekt Georg Rudner.
I det 42 meter höga tornet hänger två klockor som gjutits av metallen från de gamla klockorna i Sankt Laurentii kyrka.
Interiören har genomgått stora förändringar, i synnerhet vid en restaurering 1958 efter förslag av arkitekt Sture Langö. Den ursprungliga dekoren övermålades då i en ljus färgskala, och den nygotiska inredningen, som i stort är samtida med kyrkan, förenklades.
Korets glasmålningar ersattes då med tonat antikglas.
Kyrkans ursprungliga fyra glasfönster från Innsbruck med evangelistframställningar flyttades i början av 1990-talet till Kyrkans Hus intill kyrkan.
Vid restaureringen på 1950-talet plockades jugendkronan ner och förvarades i delar i bland annat pannrummet. Efter renovering i en verkstad i Gränna återfick den 2008 sin ursprungliga plats.
Altaruppsatsen är ett guldmosaikarbete skapad av den Jönköpingsfödde men i Göteborg verksamme konstnären Joël Mila. Mittbilden visar Kristus som ger sina lärjungar missionsbefallningen att gå ut och göra alla folk till lärjungar. Till höger om denna bild illustreras dopet och nattvarden. Till vänster om mittbilden ser vi hur Ansgar på 800-talet kommer med kristendomen till Sverige och hur evangeliet sprids över världen.
Till höger i koret hänger en äldre altartavla som tidigare fanns i Sankt Laurentii kyrka. Tavlan är målad 1880 och skänkt av konstnären Johan Zakarias Blackstadius i Falkenberg, som också var lärare vid Konstakademin i Stockholm.
I koret finns processionskrucifixet skapat av Anders O Johansson från Östra Broby.
Dopfunten i trä är från 1885, och inköpte till Sankt Laurentii kyrka.
Det stora krucifixet av bok som hänger från taket är från 1971 skapat av Falkenbergs-konstnären Tore Heby.
Ovanför ingången till sakristian finns en reliefs”I klentrogne. Varför rädens i”, skapad av Stockholmsskulptören Torolf Engström. Hans verk finns förutom i kyrkor i Sverige även i Tyskland och Schweiz, och han är också representerad på Nationalmuseum.
Till höger om dörren till sakristan kan vi i se kyrkans äldre nattvardssilver utställda i en monter.
Ljusbäraren i järn i form av en fisk med ett ankare vid foten är är ritad av Markus Leandersson och tillverkad av Metalltid AB i Årstad i samband med renoveringen 2008.
I vapenhuset finns två Series pastorum, uppställning av kyrkoherdar i Falkenberg och Skrea sedan reformationen.
I både den södra och norra delen av kyrkan står skulpturer föreställande de fyra evangelierna med sina respektive symboler, tillverkade i München 1892.
Kyrkans tvärarmar pryds av två rosettfönster tillverkade 1892 av Tiroler Glasmalerei und Kathedralsglashütte i Innsbuck, Österrike.
Orgeln byggdes ursprungligen 1892 av Salomon Molander i Göteborg och hade då sexton stämmor. Orgeln har byggts om flera gånger. Ryggpositivet tillkom 1958 och då byggdes också orgelfasaden om. Efter en stor om- och tillbyggnad utförd 1983 av Hammarbergs Orgelbyggeri AB fick orgeln 39 stämmor.
2006 försåg den med 4000 datoriserade kombinationer.
Falkenbergs kyrka ligger numer mitt i staden och är välbesökt såväl helg som vardag. I kyrkorummet möts tid och evighet. Varje generation har ger sitt bidrag för att berätta evangeliet, det eviga glada budskapet om Jesus Kristus.
Idag är också du en länk i den långa kedja av människor som besöker Falkenbergs kyrka.
På 1920-talet rustade man dock upp den gamla kyrka, och sedan dess har man alltså två kyrkor som ligger ganska nära varandra i Falkenberg.
Att man byggde en ny kyrka kan dels skylla på en då ung, dynamisk och nytillträdd kyrkoherde i Falkenberg, Elis Daniel Heüman. Redan fyra veckor efter sitt tillträde förklarade han att den gamla kyrka var ”ruskig och staden ett ovärdigt tempel”. för detta hade han också stöd från biskopen som vid en visitation några veckor tidigare uppmanat kyrkorådet att ”ofördröjligen taga under allvarlig ompröfning frågan om en ny kyrkas uppförande”.
Befolkningen i staden växte också kraftigt under slutet av 1800-talet, så nog behövdes en större kyrka.
Den nya kyrkan fick inte kosta mer än 60.000 kronor att bygga, och större delen av beloppet kunde lånas till bara 4 procents ränta från köpman Oscar Dickson i Göteborg. Som motprestation för den låga räntan krävde Dickson endast att få att arrendera stadens laxfiske i ytterligare 15 år.
Bygget gick fort och kyrkan invigdes redan fredagen den 14 oktober 1892.
Kyrkoherde Heüman blev dock inte gammal i församlingen. Samma år utnämndes han av Oscar II till hovpredikant, och snart blev Heüman personligen kallad av kungen till kyrkoherde i Adolf Fredriks församling i Stockholm och tillträdde den nya tjänsten 1897.
11 år senare föll han utmattad på sin post, endast 49 år gammal. Då hade han även låtit bygga Gustav Vasa och Matteus kyrkor i Stockholm.
Falkenbergs kyrka är i princip en centralkyrka med grekiskt korsformad grundplan, men med ett kor i öster och ett torn i väster. Kyrkan är uppförd efter ritningar av arkitekt Adrian Crispin Peterson från Göteborg, en på sin tid mycket produktiv kyrkoarkitekt i västsverige, men som även ritade profana byggnader, som exempelvis den tidigare järnvägsstationen i Falkenberg.
Det kan var så att han ursprungligen ritade kyrkan som förslag för Fjällbacka kyrka, för en tidig ritning av kyrkan som nu finns i Fjällbacka uppvisar stora likheter med hur kyrkan här i Falkenberg sedan utformades, emedan Fjällbacka kyrka blev mindre till omfånget.
På kyrkans nordöstra hörn byggdes 1955 en sakristia till, efter förslag av arkitekt Georg Rudner.
I det 42 meter höga tornet hänger två klockor som gjutits av metallen från de gamla klockorna i Sankt Laurentii kyrka.
Interiören har genomgått stora förändringar, i synnerhet vid en restaurering 1958 efter förslag av arkitekt Sture Langö. Den ursprungliga dekoren övermålades då i en ljus färgskala, och den nygotiska inredningen, som i stort är samtida med kyrkan, förenklades.
Korets glasmålningar ersattes då med tonat antikglas.
Kyrkans ursprungliga fyra glasfönster från Innsbruck med evangelistframställningar flyttades i början av 1990-talet till Kyrkans Hus intill kyrkan.
Vid restaureringen på 1950-talet plockades jugendkronan ner och förvarades i delar i bland annat pannrummet. Efter renovering i en verkstad i Gränna återfick den 2008 sin ursprungliga plats.
Altaruppsatsen är ett guldmosaikarbete skapad av den Jönköpingsfödde men i Göteborg verksamme konstnären Joël Mila. Mittbilden visar Kristus som ger sina lärjungar missionsbefallningen att gå ut och göra alla folk till lärjungar. Till höger om denna bild illustreras dopet och nattvarden. Till vänster om mittbilden ser vi hur Ansgar på 800-talet kommer med kristendomen till Sverige och hur evangeliet sprids över världen.
Till höger i koret hänger en äldre altartavla som tidigare fanns i Sankt Laurentii kyrka. Tavlan är målad 1880 och skänkt av konstnären Johan Zakarias Blackstadius i Falkenberg, som också var lärare vid Konstakademin i Stockholm.
I koret finns processionskrucifixet skapat av Anders O Johansson från Östra Broby.
Dopfunten i trä är från 1885, och inköpte till Sankt Laurentii kyrka.
Det stora krucifixet av bok som hänger från taket är från 1971 skapat av Falkenbergs-konstnären Tore Heby.
Ovanför ingången till sakristian finns en reliefs”I klentrogne. Varför rädens i”, skapad av Stockholmsskulptören Torolf Engström. Hans verk finns förutom i kyrkor i Sverige även i Tyskland och Schweiz, och han är också representerad på Nationalmuseum.
Till höger om dörren till sakristan kan vi i se kyrkans äldre nattvardssilver utställda i en monter.
Ljusbäraren i järn i form av en fisk med ett ankare vid foten är är ritad av Markus Leandersson och tillverkad av Metalltid AB i Årstad i samband med renoveringen 2008.
I vapenhuset finns två Series pastorum, uppställning av kyrkoherdar i Falkenberg och Skrea sedan reformationen.
I både den södra och norra delen av kyrkan står skulpturer föreställande de fyra evangelierna med sina respektive symboler, tillverkade i München 1892.
Kyrkans tvärarmar pryds av två rosettfönster tillverkade 1892 av Tiroler Glasmalerei und Kathedralsglashütte i Innsbuck, Österrike.
Orgeln byggdes ursprungligen 1892 av Salomon Molander i Göteborg och hade då sexton stämmor. Orgeln har byggts om flera gånger. Ryggpositivet tillkom 1958 och då byggdes också orgelfasaden om. Efter en stor om- och tillbyggnad utförd 1983 av Hammarbergs Orgelbyggeri AB fick orgeln 39 stämmor.
2006 försåg den med 4000 datoriserade kombinationer.
Falkenbergs kyrka ligger numer mitt i staden och är välbesökt såväl helg som vardag. I kyrkorummet möts tid och evighet. Varje generation har ger sitt bidrag för att berätta evangeliet, det eviga glada budskapet om Jesus Kristus.
Idag är också du en länk i den långa kedja av människor som besöker Falkenbergs kyrka.
