Berättelser om kyrkor i Göteborgs stift
lista / karta Falkenbergs kommun
Okome kyrka
Berättelser om kyrkor
i Göteborgs stift
lista
Okome kyrka
På platsen för den nuvara nde kyrkan har det legat en kyrka ända sedan 1100-talet.
På en teckning av prosten Anders Petersson Widberg, som finns i sakristian kan man se kyrkans utseende i slutet av 1790-talet med ett rektangulärt skepp, ett smalare kor med en rund absid i öster samt ett torn av trä i väster. Från början saknades torn och kyrkklockorna hängde istället i en fristående klockstapel. Det första tornet byggdes 1731, men konstruktionen var bristfällig och det fick efter endast några decennier ersättas av ett nytt. Detta byggdes år 1766 av trä intill västra gaveln och var rödmålat.
Från gamla protokoll kan man utläsa att kyrkan förbättrades flera gånger. År 1737 satte man in nya inbyggda bänkar och ett nytt golv. År 1759 utförde kyrkomålaren Henrik Andersson Wibeck i Varberg målning av det välvda innertaket. År 1767 oljemålades kyrkan av Peter Bernhard Röhn från Falkenberg.
Prosten Widberg såg till att såväl Svartrå som Okome kyrkors medeltida karaktär förändrades. Den 16 april 1816 påbörjades arbetet med att bygga om Okome kyrka. Under det omfattande arbetet påträffades bland annat under golvet vid altaret elva likkistor och ytterligare två under golvet i skeppet, vilka bars ut och nedsattes i en ny grav nordost om kyrkan.
Trots ombyggnaden så revs dock den lilla medeltidskyrkan helt 1890 för att ge plats åt den nuvarande kyrkan, eftersom befolkningen i bygden vuxit markant.
Kyrkan uppfördes i delvis gotisk, delvis romansk stil till en kostnad av 33 500 kronor, efter ritningar av Göteborgs-arkitekten Adrian Crispin Peterson, som också var verksam vid Överintendentsämbetet.
Kyrkan invigdes den 20 november 1891 av biskop Edvard Herman Rodhe.
I tornet hänger två kyrkklockor. Den stora klockan har omgjutits flera gånger, senast år 1799. Den mindre klockan omgöts år 1913.
År 1925 hade uppkomna sättsprickor i murarna, flagnande puts och läckande tak framtvingat en omfattande restaurering av kyrkan till en kostnad av cirka 45 000 kronor, en summa som till och med översteg den ursprungliga byggkostnaden.
Vid en restaurering i början av 1960-talet som gjordes efter ritningar av arkitekt Johannes Olivegren fick kyrkan en ganska unik interiör.
Kyrkorummet avkortades då man under läktaren byggde två rum, sakristia till vänster och samlingsrum till höger. Mellan dessa gjordes ett genomgångsrum som skildes från kyrkorummet av en stor glasdörr.
Framför läktaren sattes ännu ett bröstvärn upp med 14 målade bilder på Jesus, Maria och apostlarna vilka suttit i den medeltida kyrkan.
På den vänstra långsidans vägg sitter det en solvisare från 1683. Den upptäcktes under kyrkgolvet vid en renovering 1816.
Ett avstånd av två meter från väggarna runt hela kyrkan lämnades fritt, dels för att markera placeringen av den gamla medeltida kyrkan, dels som en processionsgång runt hela kyrkorummet.
När man uppförde den nya kyrkan återanvände man inte den medeltida altaruppsatsen utan den ersattes med en enklare, och bakom denna sattes ett skrank upp som tjänade som sakristia. De båda skulpturer föreställande Petrus på norra sidan och Paulus på södra som stod upptill på läktarskranket, står nu i nischer på respektive sida av kyrkorummet.
Den gamla altaruppsatsen från 1636 återköptes i början av 1960-talet från Kulturen i Lund och sammanfogades med det nya altarbordet i samma stil och material som bänkinredningen.
Kyrkoherde Laurentius Abrahamius från Lund blev 1638 förflyttade från sin kyrka i Skåne till Okome, efter att den Skånska kyrkan och dess inventarier blivit helt förstörda av en sandstorm. Kyrkoherden lät samma konstnär som skapat predikstolen i Skåne göra en exakt kopia till Okome kyrka.
Predikstolen som används ännu i dag fick alltså följa med till den nya kyrkan, men formen ändrades på så vissa att bildspeglarna veks ut så att man samtidigt kunde se fler bilder och stolen blev också bredare. På predikstolen kan vi under de olika bildfälten läsa texter på danska. En av dessa som finns ovanför bilden av Kristus på korset lyder i översättning: Liksom Moses hängde upp ormen i öknen, så såser Människosonen upphöjas.
En sexkantig baldakin som sålts till Kulturen i Lund, återköptes 1936 och hängdes åter upp ovanför predikstolen. En text på baldakinen anger att den är från mitten av 1600-talet.
Den rikt utsirade medeltida dopfunten med runt korsformad cuppa med figurscener från Jesu barndoms historia, är daterad till 1200-talets slut eller början av 1300-talet.
Församlingens första piporgel tillverkades av orgelbyggaren och organisten Carl Nilsson i Ullared och invigdes år 1864. Vid rivningen av den gamla kyrkan såldes orgelverket i sin helhet och uppsattes i Älvsereds kyrka där den var i bruk till år 1921. Den nyinvigda kyrkan fick istället en orgel tillverkad av Salomon Molander i Göteborg.
Den ersattes i sin tur år 1980 med den nuvarande helmekaniska orgeln byggd av Tostareds Kyrkorgelfabrik. Fasaden och ett antal stämmor är dock från den äldre Molander-orgeln.
På en teckning av prosten Anders Petersson Widberg, som finns i sakristian kan man se kyrkans utseende i slutet av 1790-talet med ett rektangulärt skepp, ett smalare kor med en rund absid i öster samt ett torn av trä i väster. Från början saknades torn och kyrkklockorna hängde istället i en fristående klockstapel. Det första tornet byggdes 1731, men konstruktionen var bristfällig och det fick efter endast några decennier ersättas av ett nytt. Detta byggdes år 1766 av trä intill västra gaveln och var rödmålat.
Från gamla protokoll kan man utläsa att kyrkan förbättrades flera gånger. År 1737 satte man in nya inbyggda bänkar och ett nytt golv. År 1759 utförde kyrkomålaren Henrik Andersson Wibeck i Varberg målning av det välvda innertaket. År 1767 oljemålades kyrkan av Peter Bernhard Röhn från Falkenberg.
Prosten Widberg såg till att såväl Svartrå som Okome kyrkors medeltida karaktär förändrades. Den 16 april 1816 påbörjades arbetet med att bygga om Okome kyrka. Under det omfattande arbetet påträffades bland annat under golvet vid altaret elva likkistor och ytterligare två under golvet i skeppet, vilka bars ut och nedsattes i en ny grav nordost om kyrkan.
Trots ombyggnaden så revs dock den lilla medeltidskyrkan helt 1890 för att ge plats åt den nuvarande kyrkan, eftersom befolkningen i bygden vuxit markant.
Kyrkan uppfördes i delvis gotisk, delvis romansk stil till en kostnad av 33 500 kronor, efter ritningar av Göteborgs-arkitekten Adrian Crispin Peterson, som också var verksam vid Överintendentsämbetet.
Kyrkan invigdes den 20 november 1891 av biskop Edvard Herman Rodhe.
I tornet hänger två kyrkklockor. Den stora klockan har omgjutits flera gånger, senast år 1799. Den mindre klockan omgöts år 1913.
År 1925 hade uppkomna sättsprickor i murarna, flagnande puts och läckande tak framtvingat en omfattande restaurering av kyrkan till en kostnad av cirka 45 000 kronor, en summa som till och med översteg den ursprungliga byggkostnaden.
Vid en restaurering i början av 1960-talet som gjordes efter ritningar av arkitekt Johannes Olivegren fick kyrkan en ganska unik interiör.
Kyrkorummet avkortades då man under läktaren byggde två rum, sakristia till vänster och samlingsrum till höger. Mellan dessa gjordes ett genomgångsrum som skildes från kyrkorummet av en stor glasdörr.
Framför läktaren sattes ännu ett bröstvärn upp med 14 målade bilder på Jesus, Maria och apostlarna vilka suttit i den medeltida kyrkan.
På den vänstra långsidans vägg sitter det en solvisare från 1683. Den upptäcktes under kyrkgolvet vid en renovering 1816.
Ett avstånd av två meter från väggarna runt hela kyrkan lämnades fritt, dels för att markera placeringen av den gamla medeltida kyrkan, dels som en processionsgång runt hela kyrkorummet.
När man uppförde den nya kyrkan återanvände man inte den medeltida altaruppsatsen utan den ersattes med en enklare, och bakom denna sattes ett skrank upp som tjänade som sakristia. De båda skulpturer föreställande Petrus på norra sidan och Paulus på södra som stod upptill på läktarskranket, står nu i nischer på respektive sida av kyrkorummet.
Den gamla altaruppsatsen från 1636 återköptes i början av 1960-talet från Kulturen i Lund och sammanfogades med det nya altarbordet i samma stil och material som bänkinredningen.
Kyrkoherde Laurentius Abrahamius från Lund blev 1638 förflyttade från sin kyrka i Skåne till Okome, efter att den Skånska kyrkan och dess inventarier blivit helt förstörda av en sandstorm. Kyrkoherden lät samma konstnär som skapat predikstolen i Skåne göra en exakt kopia till Okome kyrka.
Predikstolen som används ännu i dag fick alltså följa med till den nya kyrkan, men formen ändrades på så vissa att bildspeglarna veks ut så att man samtidigt kunde se fler bilder och stolen blev också bredare. På predikstolen kan vi under de olika bildfälten läsa texter på danska. En av dessa som finns ovanför bilden av Kristus på korset lyder i översättning: Liksom Moses hängde upp ormen i öknen, så såser Människosonen upphöjas.
En sexkantig baldakin som sålts till Kulturen i Lund, återköptes 1936 och hängdes åter upp ovanför predikstolen. En text på baldakinen anger att den är från mitten av 1600-talet.
Den rikt utsirade medeltida dopfunten med runt korsformad cuppa med figurscener från Jesu barndoms historia, är daterad till 1200-talets slut eller början av 1300-talet.
Församlingens första piporgel tillverkades av orgelbyggaren och organisten Carl Nilsson i Ullared och invigdes år 1864. Vid rivningen av den gamla kyrkan såldes orgelverket i sin helhet och uppsattes i Älvsereds kyrka där den var i bruk till år 1921. Den nyinvigda kyrkan fick istället en orgel tillverkad av Salomon Molander i Göteborg.
Den ersattes i sin tur år 1980 med den nuvarande helmekaniska orgeln byggd av Tostareds Kyrkorgelfabrik. Fasaden och ett antal stämmor är dock från den äldre Molander-orgeln.
