Berättelser om kyrkor i Göteborgs stift
lista / karta Ale kommun
Hålanda kyrka
Berättelser om kyrkor
i Göteborgs stift
lista
Hålanda kyrka
Kyrkan i Hålanda byggdes troligen på 1200-talet, och av den ursprungliga kyrkan återstår betydande delar i västra delen av det nuvarande långhuset. Här har påträffats muralmålningar som sannolikt har medeltida ursprung.
Enligt en gammal tradition ska det ha funnits en offerkälla cirka 100 meter rakt öster om den nuvarande kyrkan, något som kanske kan förklara kyrkans placering.
I sin nuvarande utformning stod kyrkan klar 1756. Då tillkom tresidigt avslutade kor och ett torn byggdes på vapenhuset. I mitten av 1950-talet ersatte den nuvarande sakristian i norr en tidigare sakristia från 1767.
Under 1800-talet planerade man att uppföra en ny kyrka på samma plats, men så skedde inte, eftersom det under denna tid skedde stora utflyttningar från bygden.
Vid södra sidan av kyrkogården finns en vitputsad stiglucka. Troligen var detta förr den egentliga ingången till kyrkogården och hörde samman med en numera borttagen väg som gått över fälten i sydostlig riktning mot det gamla prästbostället i Höga. Nu finns huvudingången på västra sidan.
Förr planterade man små julgranar på gravarna. Granarna var utvalda i olika höjder. Vilade det vuxna personer i graven var granens höjd 70 – 80 cm. Låg det yngre person i graven minskade höjden, så för barn ca 40 – 50 cm. Ibland ”risade” en del samtidigt gravkullen. Men kransar eller buketter som i dag är brukligt förekom aldrig. Seden upphörde här omkring 1930, men förkommer fortfarande på någon enstaka kyrkogård i Sverige.
I tornet finns två klockor, den mindre gjuten ”när Livereds herrskap med vårt folk förenas” 1756. Klockan gjöts av klockgjutare Nils Billsten i Skara. Den större klockan är från 1500-talet. Detta var ju en tid av ofred i västsverige, och för att inte klockans klang skulle locka till sig fienden berättas det att sockenmännen lät borra in ett stycke bly i klockans nederkant. Därigenom kom ljudet inte att höras så långt. Klockan har också mycket riktigt ett litet ärr i nederkanten.
I storklockans ytterkanter finns också många spår efter ingrepp då folk plockat klockmalm för att med dessa bland annat råda bot på sjukdomar.
I vapenhuset finner vi Bertel Torvaldsens Kristus. Denna skulptur var från 1911 placerad som altarprydnad. Man hade då låtit täcka över altartavlan föreställande ”Korsfästelsen” med svart tyg. Altartavlan i senbarock från 1600-talet kom dock till heders igen på 1930-talet.
Dopfunten i täljsten som är hämtad från ett stenbrott i socknen, är från 1200-talet. En sägen berättar att den ursprungligen ska ha stått i ”funtens källa” där man döp folken i bygden sedan kristendomen införds, men att den senare fördes hit till kyrkan.
Adelsvapnen som finns i koret hör till Livereds Säteri. Dessa adelsvapen satt ursprungligen på en speciell läktare som var avsedd för Carl Gustaf Reutercrona på Livered. Det var på Livered som Gustav III 1766 övernattade på hemväg från Köpenhamn, där han hämtat sin blivande gemål Sofia Magdalena. Men de var ju ännu inte gifta så hon fick övernatt på Gräfsnäs slott. Livered säteri är sedan 1830-talet införlivat i Kobergs fideikomiss.
Predikstolen är från 1600-talet, men har blivit övermåla ett flertal gånger, men vi den restaurering 1942 tog man bort de symboler för tron, hoppet och kärleken som varit placerade i var fält, målade i blått, vitt och guld som då prydde predikstolen, och tog istället fram de ursprungliga målningarna.
På väggarna kikar gamla muralmålningar fram. Det västra fältet är troligtvis medeltida och kan föreställa en drake. Måleriet åt öster är yngre, och föreställer bland annat en kanon, och är sannolikt samtida med takmåleriet från 1776.
Takmålningarna skapades av Jonas Dürck, som åtog sig arbetet för 520 daler jämte sovel och kaka. Som förlaga sade han sig tag målningarna i Skepplanda. Han lovade ”sin allmänt bekanta skicklighet och förfarenhet uti denna ädla konsten, så att han själv hade heder och beröm därav och församlingen nöje och fägnad”.
Men så blev det inte. Mycket av sin tid ska han ha tillbringar på bykrogen som låg väster om kyrkan. Följaktligen slarvade han och följde inte alls målningarna i Skepplanda. Istället tog han snabbt ut arvodet och försvann sedan fort från orten. Jonas Dürk blev senare utesluten ur sitt skrå, men återvände 1784 till socknen och målade kyrkans torn och fönster.
Utmed taklisten finns sex tavlor föreställande bland annat kvinnans skapelse, lustgården och utdrivandet ur paradiset. bebådelsen, Jesu födelse och Golgata. Helvetet avbildade han längst bak ovanför läktaren. Det berätta att samtidigt som Dürk målade personerna i Helvetet ska han ha blivit osams med gästgivaren i Verled, och för att hämnas porträtterade han den nämnde gästgivaren bland de förtappade. Dürk blev dock tillsagd att ta bort denna målning, och lät på måla en drake vars stjärt kom att ligga över en del av gästgivarens ansikte.
På läktarbarriären avbildas Kristus och de tolv apostlarna.
Två av de tre större ljuskronorna är inköpta 1841 hos gelbgjutare Sandberg i Göteborg för 100 rdl styck.
Golvuret som står söder om koret inköptes 1824.
Kyrkans första orgel tillhörde folkskollärare Maruritzson. Han hade själv köpt den mindre flyttbara orgeln som medfördes till kyrkan på en vagn varje söndag, varpå den placerades framme i koret.
Kyrkans nuvarande orgel är från 1887 och byggd av Molander & Eriksson i Göteborg. Den renoverades 1922 och byggdes om 1954 av Grönvalls orgelbyggeri.
Enligt en gammal tradition ska det ha funnits en offerkälla cirka 100 meter rakt öster om den nuvarande kyrkan, något som kanske kan förklara kyrkans placering.
I sin nuvarande utformning stod kyrkan klar 1756. Då tillkom tresidigt avslutade kor och ett torn byggdes på vapenhuset. I mitten av 1950-talet ersatte den nuvarande sakristian i norr en tidigare sakristia från 1767.
Under 1800-talet planerade man att uppföra en ny kyrka på samma plats, men så skedde inte, eftersom det under denna tid skedde stora utflyttningar från bygden.
Vid södra sidan av kyrkogården finns en vitputsad stiglucka. Troligen var detta förr den egentliga ingången till kyrkogården och hörde samman med en numera borttagen väg som gått över fälten i sydostlig riktning mot det gamla prästbostället i Höga. Nu finns huvudingången på västra sidan.
Förr planterade man små julgranar på gravarna. Granarna var utvalda i olika höjder. Vilade det vuxna personer i graven var granens höjd 70 – 80 cm. Låg det yngre person i graven minskade höjden, så för barn ca 40 – 50 cm. Ibland ”risade” en del samtidigt gravkullen. Men kransar eller buketter som i dag är brukligt förekom aldrig. Seden upphörde här omkring 1930, men förkommer fortfarande på någon enstaka kyrkogård i Sverige.
I tornet finns två klockor, den mindre gjuten ”när Livereds herrskap med vårt folk förenas” 1756. Klockan gjöts av klockgjutare Nils Billsten i Skara. Den större klockan är från 1500-talet. Detta var ju en tid av ofred i västsverige, och för att inte klockans klang skulle locka till sig fienden berättas det att sockenmännen lät borra in ett stycke bly i klockans nederkant. Därigenom kom ljudet inte att höras så långt. Klockan har också mycket riktigt ett litet ärr i nederkanten.
I storklockans ytterkanter finns också många spår efter ingrepp då folk plockat klockmalm för att med dessa bland annat råda bot på sjukdomar.
I vapenhuset finner vi Bertel Torvaldsens Kristus. Denna skulptur var från 1911 placerad som altarprydnad. Man hade då låtit täcka över altartavlan föreställande ”Korsfästelsen” med svart tyg. Altartavlan i senbarock från 1600-talet kom dock till heders igen på 1930-talet.
Dopfunten i täljsten som är hämtad från ett stenbrott i socknen, är från 1200-talet. En sägen berättar att den ursprungligen ska ha stått i ”funtens källa” där man döp folken i bygden sedan kristendomen införds, men att den senare fördes hit till kyrkan.
Adelsvapnen som finns i koret hör till Livereds Säteri. Dessa adelsvapen satt ursprungligen på en speciell läktare som var avsedd för Carl Gustaf Reutercrona på Livered. Det var på Livered som Gustav III 1766 övernattade på hemväg från Köpenhamn, där han hämtat sin blivande gemål Sofia Magdalena. Men de var ju ännu inte gifta så hon fick övernatt på Gräfsnäs slott. Livered säteri är sedan 1830-talet införlivat i Kobergs fideikomiss.
Predikstolen är från 1600-talet, men har blivit övermåla ett flertal gånger, men vi den restaurering 1942 tog man bort de symboler för tron, hoppet och kärleken som varit placerade i var fält, målade i blått, vitt och guld som då prydde predikstolen, och tog istället fram de ursprungliga målningarna.
På väggarna kikar gamla muralmålningar fram. Det västra fältet är troligtvis medeltida och kan föreställa en drake. Måleriet åt öster är yngre, och föreställer bland annat en kanon, och är sannolikt samtida med takmåleriet från 1776.
Takmålningarna skapades av Jonas Dürck, som åtog sig arbetet för 520 daler jämte sovel och kaka. Som förlaga sade han sig tag målningarna i Skepplanda. Han lovade ”sin allmänt bekanta skicklighet och förfarenhet uti denna ädla konsten, så att han själv hade heder och beröm därav och församlingen nöje och fägnad”.
Men så blev det inte. Mycket av sin tid ska han ha tillbringar på bykrogen som låg väster om kyrkan. Följaktligen slarvade han och följde inte alls målningarna i Skepplanda. Istället tog han snabbt ut arvodet och försvann sedan fort från orten. Jonas Dürk blev senare utesluten ur sitt skrå, men återvände 1784 till socknen och målade kyrkans torn och fönster.
Utmed taklisten finns sex tavlor föreställande bland annat kvinnans skapelse, lustgården och utdrivandet ur paradiset. bebådelsen, Jesu födelse och Golgata. Helvetet avbildade han längst bak ovanför läktaren. Det berätta att samtidigt som Dürk målade personerna i Helvetet ska han ha blivit osams med gästgivaren i Verled, och för att hämnas porträtterade han den nämnde gästgivaren bland de förtappade. Dürk blev dock tillsagd att ta bort denna målning, och lät på måla en drake vars stjärt kom att ligga över en del av gästgivarens ansikte.
På läktarbarriären avbildas Kristus och de tolv apostlarna.
Två av de tre större ljuskronorna är inköpta 1841 hos gelbgjutare Sandberg i Göteborg för 100 rdl styck.
Golvuret som står söder om koret inköptes 1824.
Kyrkans första orgel tillhörde folkskollärare Maruritzson. Han hade själv köpt den mindre flyttbara orgeln som medfördes till kyrkan på en vagn varje söndag, varpå den placerades framme i koret.
Kyrkans nuvarande orgel är från 1887 och byggd av Molander & Eriksson i Göteborg. Den renoverades 1922 och byggdes om 1954 av Grönvalls orgelbyggeri.
