Berättelser om kyrkor i Göteborgs stift
lista / karta Göteborgs kommun
Sankt Olofs & Sankt Sigfrids kapell
Berättelser om kyrkor
i Göteborgs stift
lista
Sankt Olofs & Sankt Sigfrids kapell
I mitten av 1930-talet bjöds in fyra arkitekter till en tävling om utformandet av kapell med krematorium till Kvibergs kyrkogård. Erik Gunnar Asplund som tillsammans med Sven Ivar Lind utformat Kvibergs kyrkogård, stadsarkitekt Erik Lundgren, R O Svensson som ritat Helga Korsets kapell samt Ville Berglund.
Även om Asplunds förslag segrade godkändes förslaget först i början av 1940-talet, och på grund av andra världskriget försenades byggandet, samtidigt som den bristande tillgången på material tvingade fram alternativa byggnadstekniska lösningar.
Det som då kom att kallas Norra kapellet, idag Sankt Olofs kapell invigdes först 1951.
Byggnadens stomme är utfört i tegel, men kolonner och fönsterparti är utförda i strömstadsgranit.
Den dekorativa utformningen av kapellsalens fönsterparti, en glasmålning kombinerad med glasmosaik är utförda av konstnären Uno Lindbergs, och har som tema ”Människans väg”.
Samma år som Norra kapellet invigde, 1951 godkände Göteborgs kyrkogårdsstyrelse ett förslag till utbyggnad av kapellet. Ritningarna till tillbyggnaden som ägde rum under andra halvan av 1950-talet gjordes av arkitekt Sven Ivar Lind.
I samband med tillbyggnaden bytte det ursprungliga Norra kapellet namn till Sankt Olofs kapell, samtidigt som det ny fick namnet Sankt Sigfrids kapell. Namnen uppges härstamma, inte i första hand från helgonen med samma namn utan från två klosterbröder som verkade vid ett kloster som inrättades under den tid Nya Lödöse låg på platsen.
I mitten av 1980-talet byggdes Sankt Olofs kapell om och kapellsalen gjordes mindre.
Altarväggen är i trä och textil symboliserande treenigheten utförd av Rastis Vilim, Carl Ackers och Elsa Agélii.
Sankt Olofs kapell har idag 128 sittplatser, och Sankt Sigfrid 27 stycken.
Även om Asplunds förslag segrade godkändes förslaget först i början av 1940-talet, och på grund av andra världskriget försenades byggandet, samtidigt som den bristande tillgången på material tvingade fram alternativa byggnadstekniska lösningar.
Det som då kom att kallas Norra kapellet, idag Sankt Olofs kapell invigdes först 1951.
Byggnadens stomme är utfört i tegel, men kolonner och fönsterparti är utförda i strömstadsgranit.
Den dekorativa utformningen av kapellsalens fönsterparti, en glasmålning kombinerad med glasmosaik är utförda av konstnären Uno Lindbergs, och har som tema ”Människans väg”.
Samma år som Norra kapellet invigde, 1951 godkände Göteborgs kyrkogårdsstyrelse ett förslag till utbyggnad av kapellet. Ritningarna till tillbyggnaden som ägde rum under andra halvan av 1950-talet gjordes av arkitekt Sven Ivar Lind.
I samband med tillbyggnaden bytte det ursprungliga Norra kapellet namn till Sankt Olofs kapell, samtidigt som det ny fick namnet Sankt Sigfrids kapell. Namnen uppges härstamma, inte i första hand från helgonen med samma namn utan från två klosterbröder som verkade vid ett kloster som inrättades under den tid Nya Lödöse låg på platsen.
I mitten av 1980-talet byggdes Sankt Olofs kapell om och kapellsalen gjordes mindre.
Altarväggen är i trä och textil symboliserande treenigheten utförd av Rastis Vilim, Carl Ackers och Elsa Agélii.
Sankt Olofs kapell har idag 128 sittplatser, och Sankt Sigfrid 27 stycken.
