Berättelser om kyrkor i Göteborgs stift
lista / karta Ale kommun
Skepplanda kyrka
Berättelser om kyrkor
i Göteborgs stift
lista
Skepplanda kyrka
Skepplanda nuvarande kyrka, som stod klar 1705 är delvis byggd på en tidigare medeltida kyrkas murar. Denna första kyrka förstördes flera gånger av oväder på 1600-talet.
Och redan tidigare hade kyrkan drabbats hårt, men då var det i samband med att den danske kungen Kristian II år 1532 gick över Göta Älv strax norr om Kungälv och trängde fram hit till Skepplanda kyrka där han slog läger.
Även på 1670-talet utsattes Skepplanda kyrka för grov skadegörelse av norska trupper. Man beslutade att en ombyggnation var nödvändig och 1698 tog den i grunden nya kyrkan form, där den drivande kraften var kyrkoherde Peter Brun. Han kom till Skepplanda 1692 och var enligt ett herdaminne en ”driftig klok och nitisk man”. Han avled 1704 och fick sin grav under golvet i den nya kyrkans kor.
Hans gravsten finns nu placerad invid tornet tillsammans med två andra som också legat i kyrkans golv. Gravkammarna är delvis bevarade, och i en av dess vilar alltså kyrkoherde Peter Brun och hans hustru Engel Strömner.
I en murad nisch på gaveln till sakristian finns en krona av järn och Carl XII namnchiffer samt årtalet 1698. Carl XII hade blivit kung redan året innan, bara 15 år gammal.
Kyrkan kom senare att genomgå renoveringar, och ett minne från ett av dessa tillfällen finns i kyrkans sakristia i form av en tavla där det är angivet att detta skedde 1770.
På 1830-talet drabbades Skepplanda socken av en koleraepedemi. I samband med detta utvidgade man kyrkogården mot väster, och den gamla kyrkogården kring kyrkan lämnades orörd då även all annan begravning kom att ske på den nya delen. I början av 1900-talet samlade man ihop 97 gravstenarna från den gamla delen av kyrkogården och placerade dem här norr om kyrkan. Gravstenarna daterar sig från 1684 till 1870.
Ett kyrktorn liksom ett vapenhus byggdes till i mitten av 1700-talet. Tornet förstördes i en åskbrand 1863 men återuppbyggdes året efter. Ett minne från återuppförandet ser vi på vindflöjeln som har årtalet 1864.
I tornet hänger två klockor. Storklockan gjuten 1806 av Öfverström i Göteborg, och lillklockan gjuten 1748 av Johan Daglieb, också i Göteborg.
I tornet förvaras också en straffstock från 1700-talet.
Kyrkans innertak är dekorerat med målningar som utfördes 1770 av kyrkomålaren Johan Burman från Göteborg.
Han studerade som lärling hos Johann Cristian Zschotzscher i Växjö, och blev mästare i Göteborg 1755, men bosatte sig därefter i Lund.
Först tio år senare flyttade han till Göteborg, där han utövade målareyrket tills han utträdde ur ämbetet 1773, och istället var verksam som fabrikör och handelsman.
Förutom Skepplanda kyrka dekorerade han även bland annat Göteborgs domkyrkan, men de målningarna förstördes i en brand i början av 1800-talet.
Målningarna här har aldrig varit övermålade, men fick kompletteras 1970 sedan man satt igen två fönster som tagits upp på 1800-talet. Den stora målningen i takets mitt visar Kristus som världsdomare sittande på regnbågen, flankerad av ett antal bibliska motiv, som exempelvis; "Jesu dop” - "Jacobs stege” - "Isak offras” och domedagsmotivet.
Altaruppsatsen är utfört av Marcus Jäger den äldre i slutet av 1600-talet och målad nästan tjugo år senare av Sven Wernberg, som också målat uppsatsens tre tavlor. Nederst en oljemålning föreställande "Nattvarden" nederst. I mitten finns "Korsfästelsen" som motiv, och överst en oval oljemålning föreställande "Uppståndelsen" En snidad Kristus med segerfanan kröner uppsatsen. Altaruppsatsen var en gåva av kommissarie Jonas Ahlehielm, vars vapen syns på båda sidor av nedersta tavlan.
Ett begravningsvapen över Jonas Ahlehelm finns i kyrkans torn. Han var kommissarie i Amiralitetet i Göteborg och skötte kronan upphandlingar. Jonas Ahlehelm köpte Alvhem efter Karl XIs reduktion, men dog i Stockholm den 1 okt 1705.
Marcus Jäger har även skapat predikstolen i barockstil, och också denna målades senare av Sven Wernberg 1717-18. Den femsidiga korgen har infällda nischer med de fyra evangelisterna och Kristus i mitten.
Över dörren som leder till predikstolen står en text ur aposteln Petrus första brev: ”Verbum Domini Manet in Aeternu”, vilket i översättning betyder ”Herrens ord förbliver evinnerligen”.
Timglaset på predikstolen är från 1700-talet. Genom att vända på timglaset och låta sanden rinna ner kunde prästen hålla reda på hur länge han predikat. Sanden rinner ur det första glaset på en kvart och det andra på en halvtimma.
Dopfunten och doptaket som är tillverkad av furuträ med ornamenten av alträ, är också utförd av Marcus Jäger 1698 och målad av Sven Wernberg. Den skänktes till kyrkan av myntmästaren Andreas Strömnehr och dennes hustru. Dopfatet är en gåva av Matilda och A Hedström 1906.
Kyrkans ursprungliga medeltida dopfunt från 1200-talet finns sedan 1731 i Sankt Peders kyrka i Lödöse.
På några ställen på kyrkans väggar kan vi se rester att kalmålningar.
Kyrkskeppet är daterat till 1717, och inköpt av Sven Wernberg.
Och även en basunängel är från 1700-talet.
I kyrkan finns tre Series Pastorum, uppställningar över präster som verkat och verkar i Skepplanda. Tavlan som finns längst till höger på södra sidan är tillverkad i ett nunnekloster utanför Enköping.
Kororgeln från 1971 är byggd av Grönlunds i Luleå.
Orgelfasaden ritades 1855 av arkitekten vid Överintendentsämbetet Ludwig Hawerman. Det första orgelverket byggdes året efter av bröderna Söderling. Det andra orgelverket byggdes 1905 av A G Johansson och A P Lookrantz. Detta orgelverk byttes i sin tur mot ett nytt 1939 byggt av Olof Hammarberg i Göteborg. Det nuvarande orgelverket tillverkades 1981 av A Magnusson Orgelbyggeri AB i Mölnlycke.
Och redan tidigare hade kyrkan drabbats hårt, men då var det i samband med att den danske kungen Kristian II år 1532 gick över Göta Älv strax norr om Kungälv och trängde fram hit till Skepplanda kyrka där han slog läger.
Även på 1670-talet utsattes Skepplanda kyrka för grov skadegörelse av norska trupper. Man beslutade att en ombyggnation var nödvändig och 1698 tog den i grunden nya kyrkan form, där den drivande kraften var kyrkoherde Peter Brun. Han kom till Skepplanda 1692 och var enligt ett herdaminne en ”driftig klok och nitisk man”. Han avled 1704 och fick sin grav under golvet i den nya kyrkans kor.
Hans gravsten finns nu placerad invid tornet tillsammans med två andra som också legat i kyrkans golv. Gravkammarna är delvis bevarade, och i en av dess vilar alltså kyrkoherde Peter Brun och hans hustru Engel Strömner.
I en murad nisch på gaveln till sakristian finns en krona av järn och Carl XII namnchiffer samt årtalet 1698. Carl XII hade blivit kung redan året innan, bara 15 år gammal.
Kyrkan kom senare att genomgå renoveringar, och ett minne från ett av dessa tillfällen finns i kyrkans sakristia i form av en tavla där det är angivet att detta skedde 1770.
På 1830-talet drabbades Skepplanda socken av en koleraepedemi. I samband med detta utvidgade man kyrkogården mot väster, och den gamla kyrkogården kring kyrkan lämnades orörd då även all annan begravning kom att ske på den nya delen. I början av 1900-talet samlade man ihop 97 gravstenarna från den gamla delen av kyrkogården och placerade dem här norr om kyrkan. Gravstenarna daterar sig från 1684 till 1870.
Ett kyrktorn liksom ett vapenhus byggdes till i mitten av 1700-talet. Tornet förstördes i en åskbrand 1863 men återuppbyggdes året efter. Ett minne från återuppförandet ser vi på vindflöjeln som har årtalet 1864.
I tornet hänger två klockor. Storklockan gjuten 1806 av Öfverström i Göteborg, och lillklockan gjuten 1748 av Johan Daglieb, också i Göteborg.
I tornet förvaras också en straffstock från 1700-talet.
Kyrkans innertak är dekorerat med målningar som utfördes 1770 av kyrkomålaren Johan Burman från Göteborg.
Han studerade som lärling hos Johann Cristian Zschotzscher i Växjö, och blev mästare i Göteborg 1755, men bosatte sig därefter i Lund.
Först tio år senare flyttade han till Göteborg, där han utövade målareyrket tills han utträdde ur ämbetet 1773, och istället var verksam som fabrikör och handelsman.
Förutom Skepplanda kyrka dekorerade han även bland annat Göteborgs domkyrkan, men de målningarna förstördes i en brand i början av 1800-talet.
Målningarna här har aldrig varit övermålade, men fick kompletteras 1970 sedan man satt igen två fönster som tagits upp på 1800-talet. Den stora målningen i takets mitt visar Kristus som världsdomare sittande på regnbågen, flankerad av ett antal bibliska motiv, som exempelvis; "Jesu dop” - "Jacobs stege” - "Isak offras” och domedagsmotivet.
Altaruppsatsen är utfört av Marcus Jäger den äldre i slutet av 1600-talet och målad nästan tjugo år senare av Sven Wernberg, som också målat uppsatsens tre tavlor. Nederst en oljemålning föreställande "Nattvarden" nederst. I mitten finns "Korsfästelsen" som motiv, och överst en oval oljemålning föreställande "Uppståndelsen" En snidad Kristus med segerfanan kröner uppsatsen. Altaruppsatsen var en gåva av kommissarie Jonas Ahlehielm, vars vapen syns på båda sidor av nedersta tavlan.
Ett begravningsvapen över Jonas Ahlehelm finns i kyrkans torn. Han var kommissarie i Amiralitetet i Göteborg och skötte kronan upphandlingar. Jonas Ahlehelm köpte Alvhem efter Karl XIs reduktion, men dog i Stockholm den 1 okt 1705.
Marcus Jäger har även skapat predikstolen i barockstil, och också denna målades senare av Sven Wernberg 1717-18. Den femsidiga korgen har infällda nischer med de fyra evangelisterna och Kristus i mitten.
Över dörren som leder till predikstolen står en text ur aposteln Petrus första brev: ”Verbum Domini Manet in Aeternu”, vilket i översättning betyder ”Herrens ord förbliver evinnerligen”.
Timglaset på predikstolen är från 1700-talet. Genom att vända på timglaset och låta sanden rinna ner kunde prästen hålla reda på hur länge han predikat. Sanden rinner ur det första glaset på en kvart och det andra på en halvtimma.
Dopfunten och doptaket som är tillverkad av furuträ med ornamenten av alträ, är också utförd av Marcus Jäger 1698 och målad av Sven Wernberg. Den skänktes till kyrkan av myntmästaren Andreas Strömnehr och dennes hustru. Dopfatet är en gåva av Matilda och A Hedström 1906.
Kyrkans ursprungliga medeltida dopfunt från 1200-talet finns sedan 1731 i Sankt Peders kyrka i Lödöse.
På några ställen på kyrkans väggar kan vi se rester att kalmålningar.
Kyrkskeppet är daterat till 1717, och inköpt av Sven Wernberg.
Och även en basunängel är från 1700-talet.
I kyrkan finns tre Series Pastorum, uppställningar över präster som verkat och verkar i Skepplanda. Tavlan som finns längst till höger på södra sidan är tillverkad i ett nunnekloster utanför Enköping.
Kororgeln från 1971 är byggd av Grönlunds i Luleå.
Orgelfasaden ritades 1855 av arkitekten vid Överintendentsämbetet Ludwig Hawerman. Det första orgelverket byggdes året efter av bröderna Söderling. Det andra orgelverket byggdes 1905 av A G Johansson och A P Lookrantz. Detta orgelverk byttes i sin tur mot ett nytt 1939 byggt av Olof Hammarberg i Göteborg. Det nuvarande orgelverket tillverkades 1981 av A Magnusson Orgelbyggeri AB i Mölnlycke.
