Berättelser om kyrkor i Göteborgs stift
lista / karta Lilla Edets kommun
S:t Peder kyrka Lödöse
Berättelser om kyrkor
i Göteborgs stift
lista
S:t Peder kyrka Lödöse
S:t Peder kyrka är den enda kyrka som finns kvar i Lödöse, men här har tidigare funnits flera kyrkor. Bland andra Sankt Olofskyrkan nära älvstranden, och under medeltiden fanns här i Lödöse även bland annat Sankta Maria kyrka som kom att tillhöra dominkanerorden konvent i Lödöse.
Men det kan under medeltiden funnits ännu fler kyrkor i Lödöse. I offerstocken som idag står utanför Sankt Peders kyrka står bland annat att läsa:
"När Gamla Lödös stad stod här i prakt och flor,
då bland dess kyrkor sju jag ock var rik och stor.
Detta gör att det finns teorier om att det samtidigt kan ha funnits sju kyrkor i Lödöse under medeltiden, men hittills har man bara hittat spår efter tre.
1905 väcktes förlag på kyrkostämman att offerstocken skulle tas bort, då det ansågs genant att församlingen inte själva kunde svara för underhållet av kyrkan. Förslaget gick inte igenom och offerstocken som är från 1600- eller 1700-talet står fortfarande kvar. S:t Peder nuvarande kyrka, som är uppkallade efter aposteln Petrus, stod klar i mitten av 1800-talet var det som ersättning för både den tidigare Sankt Peders 1700-talskyrka och Tunge församlings medeltida kyrka, som dock ännu finns kvar. Sankt Peders kyrka står på samma plats som sina föregångare. Den första av dessa kyrkor kyrka blev illa åtgången under det nordiska sjuårskriget på 1560-talet då den danske överbefälhavaren Daniel Rantzau brände ner Lödöse under sitt återtåg från Västgötaslätten mot Varberg. Kyrkan tycks ha återuppbyggts flera gånger, först som en träkyrka, men ersattes på 1730-talet med en tornlös stenkyrka. I denna kyrka fanns takmålningar som utförts 1751 av Ditlof Ross. Tio brädor har bevarats och finns uppsatta i den nya kyrkans torn. Nuvarande kyrka i Karl Johansstil uppfördes 1843, men i dess murar ingår säkert material från den första 1100-talskyrkan, och profilerade täljstenssocklar finns till stor del kvar under markytan. För ritningarna svarade arkitekten P Wallström från Trollhättan. Kyrkan fungerade som gemensam kyrka fram till 1924 då Tunge kyrka efter renovering återinvigdes.
Tornet hade ursprungligen en sluten lanternin med luckor. Då regn och fukt hotade att förstöra trävirket beslöt man öppna lanterninen genom att ta bort luckorna och bekläda den med zinkplåt. 1897 kom lillklockan på plats, gjuten av Joh. A Beckman i Stockholm.
Storklockan är gjuten av M&O Olsson i Ystad 1924.
Den stora golvstenen i portalen har en gång legat över en grav på kyrkogården. Stenen var över Salefeldt som dog 1629.
I vapenhuset finner gravhällar från 1300-talet som vittnar om det tyska inslagen i Lödöse stad under medeltiden. En av dessa är över Rothger från Köln. Till vänster om ingångsdörren finn en sten som berättar ”Herrens år 1315 på psalmsöndagen avled Johannes de Monasterio. bed för hans själ”. Monasterio är det latinska namnet staden Münser i Westfalen. Dessa båda liksom de två andra stenarna hade en gång sin plats i Dominikanerklostrets kyrka.
Vid början av 1900-talet målades kyrkan invändigt av kyrkomålarna från Lödöse, Martin Bernhard Wallström och hans son Teodor, som också målade altartavlan samt de snidade figurerna föreställande Matteus med ängeln och Johannes med örnen. Framför korset står bild av den uppståndne Frälsaren. Skulpturerna som föreställer Markus med lejonet och Lukas med oxen kommer från den föregående kyrkan på platsen.
Predikstolen som ritades 1864 av fabrikör J M Ruthenbeck, Uddevalla, flyttades 1924 och samtidigt genomfördes en förändring av bänkinredningen efter förslag av Stockholmsarkitekten Knut Nordenskjöld.
Från medeltiden finns en dopfunt från 1200-talet huggen av den så kallade Lödösemästaren, men är hämtad från Skepplanda kyrka och skänktes 1731 till St Peders då nyuppförda kyrka. Dopfatet är en gåva av till kyrkan 1901 av kapten Axel Söllscher och fru Maria Söllscher.
Här finns också en tavla med det lämpliga motivet ”Låten Barnen Komma Till Mig”.
Pendeln i golvuret har formen av ett övervakande öga som spanar över kyrkorummet.
Ljuskronorna i järn som står framme i koret är skapade av smidesmästaren Einar Pettersson.
Kyrkan genomgick en omfattande invändig renovering 1947, under ledning av arkitekten Sigfrid Ericson. Kyrkorummet ommålades invändigt och ett nytt slätspontat innertak uppsattes.
Kyrkan har även senare genomgått renoveringar.
Över dörren till södra sidans ingång finns ett krucifix och två änglar som sannolikt tillhört den föregående kyrkans altare.
Takkronan av glas och mässing i barockstil är troligen från mitten av 1700-talet. Den stora mässingskronan torde vara från 1800-talet, medan de två mindre skänktes 1937 då kyrkan fick elektriskt ljus. Den förgyllda träkronan närmast läktaren är förfärdigad av konstnären och kyrkvärden M.B. Wallström.
I sakristian finner vi bilden av den segrande Kristus som har ormen för sina fötter. Den säregna malmkronan med lejonornamentik är troligen från 1500-talet.
I sakristian finns också ett 1600-talsporträtt av drottning Kristina som tog stadsprivilegierna ifrån Lödöse 1646.
Den första orgeln i den nysvarande kyrkan byggdes 1866 av J N Söderling. Den förste organisten var folkskolläraren F. Lindblad och som orgeltrampare valdes kyrkväktare Anders Olsson Gossagården.
Den gråmålade orgelfasaden är från denna orgeln, som dock byggde som 1947 av Nils Hammarberg. 1976 byggde John Grönvall i Lilla Edet ett nytt orgelverk.
Men det kan under medeltiden funnits ännu fler kyrkor i Lödöse. I offerstocken som idag står utanför Sankt Peders kyrka står bland annat att läsa:
"När Gamla Lödös stad stod här i prakt och flor,
då bland dess kyrkor sju jag ock var rik och stor.
Detta gör att det finns teorier om att det samtidigt kan ha funnits sju kyrkor i Lödöse under medeltiden, men hittills har man bara hittat spår efter tre.
1905 väcktes förlag på kyrkostämman att offerstocken skulle tas bort, då det ansågs genant att församlingen inte själva kunde svara för underhållet av kyrkan. Förslaget gick inte igenom och offerstocken som är från 1600- eller 1700-talet står fortfarande kvar. S:t Peder nuvarande kyrka, som är uppkallade efter aposteln Petrus, stod klar i mitten av 1800-talet var det som ersättning för både den tidigare Sankt Peders 1700-talskyrka och Tunge församlings medeltida kyrka, som dock ännu finns kvar. Sankt Peders kyrka står på samma plats som sina föregångare. Den första av dessa kyrkor kyrka blev illa åtgången under det nordiska sjuårskriget på 1560-talet då den danske överbefälhavaren Daniel Rantzau brände ner Lödöse under sitt återtåg från Västgötaslätten mot Varberg. Kyrkan tycks ha återuppbyggts flera gånger, först som en träkyrka, men ersattes på 1730-talet med en tornlös stenkyrka. I denna kyrka fanns takmålningar som utförts 1751 av Ditlof Ross. Tio brädor har bevarats och finns uppsatta i den nya kyrkans torn. Nuvarande kyrka i Karl Johansstil uppfördes 1843, men i dess murar ingår säkert material från den första 1100-talskyrkan, och profilerade täljstenssocklar finns till stor del kvar under markytan. För ritningarna svarade arkitekten P Wallström från Trollhättan. Kyrkan fungerade som gemensam kyrka fram till 1924 då Tunge kyrka efter renovering återinvigdes.
Tornet hade ursprungligen en sluten lanternin med luckor. Då regn och fukt hotade att förstöra trävirket beslöt man öppna lanterninen genom att ta bort luckorna och bekläda den med zinkplåt. 1897 kom lillklockan på plats, gjuten av Joh. A Beckman i Stockholm.
Storklockan är gjuten av M&O Olsson i Ystad 1924.
Den stora golvstenen i portalen har en gång legat över en grav på kyrkogården. Stenen var över Salefeldt som dog 1629.
I vapenhuset finner gravhällar från 1300-talet som vittnar om det tyska inslagen i Lödöse stad under medeltiden. En av dessa är över Rothger från Köln. Till vänster om ingångsdörren finn en sten som berättar ”Herrens år 1315 på psalmsöndagen avled Johannes de Monasterio. bed för hans själ”. Monasterio är det latinska namnet staden Münser i Westfalen. Dessa båda liksom de två andra stenarna hade en gång sin plats i Dominikanerklostrets kyrka.
Vid början av 1900-talet målades kyrkan invändigt av kyrkomålarna från Lödöse, Martin Bernhard Wallström och hans son Teodor, som också målade altartavlan samt de snidade figurerna föreställande Matteus med ängeln och Johannes med örnen. Framför korset står bild av den uppståndne Frälsaren. Skulpturerna som föreställer Markus med lejonet och Lukas med oxen kommer från den föregående kyrkan på platsen.
Predikstolen som ritades 1864 av fabrikör J M Ruthenbeck, Uddevalla, flyttades 1924 och samtidigt genomfördes en förändring av bänkinredningen efter förslag av Stockholmsarkitekten Knut Nordenskjöld.
Från medeltiden finns en dopfunt från 1200-talet huggen av den så kallade Lödösemästaren, men är hämtad från Skepplanda kyrka och skänktes 1731 till St Peders då nyuppförda kyrka. Dopfatet är en gåva av till kyrkan 1901 av kapten Axel Söllscher och fru Maria Söllscher.
Här finns också en tavla med det lämpliga motivet ”Låten Barnen Komma Till Mig”.
Pendeln i golvuret har formen av ett övervakande öga som spanar över kyrkorummet.
Ljuskronorna i järn som står framme i koret är skapade av smidesmästaren Einar Pettersson.
Kyrkan genomgick en omfattande invändig renovering 1947, under ledning av arkitekten Sigfrid Ericson. Kyrkorummet ommålades invändigt och ett nytt slätspontat innertak uppsattes.
Kyrkan har även senare genomgått renoveringar.
Över dörren till södra sidans ingång finns ett krucifix och två änglar som sannolikt tillhört den föregående kyrkans altare.
Takkronan av glas och mässing i barockstil är troligen från mitten av 1700-talet. Den stora mässingskronan torde vara från 1800-talet, medan de två mindre skänktes 1937 då kyrkan fick elektriskt ljus. Den förgyllda träkronan närmast läktaren är förfärdigad av konstnären och kyrkvärden M.B. Wallström.
I sakristian finner vi bilden av den segrande Kristus som har ormen för sina fötter. Den säregna malmkronan med lejonornamentik är troligen från 1500-talet.
I sakristian finns också ett 1600-talsporträtt av drottning Kristina som tog stadsprivilegierna ifrån Lödöse 1646.
Den första orgeln i den nysvarande kyrkan byggdes 1866 av J N Söderling. Den förste organisten var folkskolläraren F. Lindblad och som orgeltrampare valdes kyrkväktare Anders Olsson Gossagården.
Den gråmålade orgelfasaden är från denna orgeln, som dock byggde som 1947 av Nils Hammarberg. 1976 byggde John Grönvall i Lilla Edet ett nytt orgelverk.
