Berättelser om kyrkor i Göteborgs stift
lista / karta Lilla Edets kommun
Ale-Skövde kyrka
Berättelser om kyrkor
i Göteborgs stift
lista
Ale-Skövde kyrka
Även om Ale-Skövde nuvarande kyrka är uppförd i mitten av 1700-talet finns en rest av tidigare kyrka från 1100- eller 1200-tal bevarad som en del av den nuvarande. Sannolikt är det den södra långhusväggen som är medeltida.
Till den tidigare medeltidskyrkan hörde en klockstapel men vi vet inte längre vad den stod.
Det nuvarande tornet byggdes på 1770-talet och ersatte ett tidigare torn av trä från mitten av 1700-talet.
I tornet hänger två klockor, en större från 1500-talet och en mindre från 1774.
Vid en renovering som genomfördes 1932 under ledning av Stockholmsarkitekten Knut Nordenskjöld, uppfördes en ny sakristia i trä i söder, samtidigt som ett vapenhus vid södra sidan revs. Denna sakristia ersattes i sin tur 1960 med den nuvarande i norr, efter ritningar av arkitekt Axel Forssén.
I den västra kyrkogårdsmuren finns tre stigluckor med smidesgrindar. Vi vet inte säkert hur gamla dessa är, men troligen murades de 1754, samtidigt med att kyrkan ombyggdes. De nuvarande låga järngrindarna har ersatt betydligt högre grundar av trä. Den östra stigluckan uppfördes vid den så kallade "Prästvägen" som var en genväg för prästerna från prästgården, men som inte längre finns kvar.
På utsidan av kyrkobyggnaden finns en gravhäll som ursprungligen var placerad i korgolvet. Texten på stenen är sliten och det var länge omöjligt att tyda den. men vi vet nu att hällen var över borgmästaren i Lödöse under tidigt 1600-tal, Oluf Erickson och dennes hustru Kirstin.
En annan annorlunda sten som finns nära huvudentrén intill kyrkogårdsmuren, är starkt bågformig på bredden. Den har ett inhugget årtal 1571, men det är osannolikt att den har varit en vanlig gravvård. Möjligen en sten som kanske påträffats på kyrkogården just det nämnda året. Eventuellt har stenen använts för något särskilt ändamål, t.ex. för slagning av lera till murbruk - men om detta vet vi inte säkert.
1950 renoverades kyrkan efter förslag av arkitekt Sigfrid Ericson. Korgolvet höjdes då och ny bänkinredning tillverkades efter äldre förebilder.
Kyrkan tunnvalv av trä är målat av Richard Törner från Göteborg. Han var målargesäll och kyrkomålare och takmålningarna här i Ale-Skövde kyrka betecknas som hans mest kända verk. Målningarna som utfördes under åren 1759 till 61 har aldrig blivit övermålade och har åtta bibliska motiv i rokokoinramning. De båda målningarna ovanför koret symboliserar brödet och vinet. I de övriga bildfälten avbildas överhuvudtaget ovanligt många kvinnor. Bland motiven ser vi bland annat "Jakobs segerkamp med ängeln”, "Det förlorade fåret och den borttappade penningen”, "Den förlorade sonens återkomst", och "Synderskan i Simons hus”. Ovanligt är att det Richard Törner valt att avbilda så många kvinnor i bilderna, som här får vara med på lika villkor med männen, som syndare, som botgörare och i liknelser.
Det är sannolikt Richard Törner som vid samma tillfälle som han målade taket även målat läktarbröstningen, bestående av tretton fält, som avbildar Jesus och hans tolv apostlar.
Predikstolen härrör från 1720 och utfördes sannolikt av bildhuggaren mäster Johan Mentz Scheffer. som också skapat delar av interiören i kyrkorna i Upphärad, Rommele och Sjuntorp. Predikstolen har figurer föreställande Jesus och de fyra evangelisterna.
Altaruppsatsen med Kristus på korset är ett verk från 1758 av Jean Samuelsson från Göteborg. Mellan kolonetterna står Moses och Aron.
I fonden finns en målning som sträcker sig upp över innertaket. Denna målning återfanns i samband med en restaurering 1932, då man tog man ner en vägg mellan dåvarande sakristian och kyrkorummet.
I en inventarieförteckning från 1830 beskrivs motivet en aning vanvördigt som ett draperi eller ett tält. Kanske ska det istället föreställa förlåten till templet i Jerusalem, som enligt Bibeln ska rämna i två delar vid Jesus död på korset. Vi ser att tyget mycket riktigt delas i två stycken av ett par änglar med segerns palmkvistar i händerna.
Dopfunten i sandsten är från 1200-talet. Motivet med sju portar är unikt i västra Sverige. Dopfatet av silver har inskriptionen: ”Gjord till Guds ära för Ale-Skövde kyrka av Ivar Stäck anno 1947”. En mindre dopskålen i drivet silver har en vacker bild av en mor, som bär fram sitt barn till Jesus.
Från takvalvet svävar en ängel med en dombasun som i sin vänstra hand håller ett blad med texten:”Stån upp I döda och kommen för domen”.
Kyrkans första orgel var byggd 1879 av orgelbyggare Salomon Molander, och orgelfasaden från denna är bevarad. Det nuvarande orgelverket byggdes 1995 av Tostareds orgelfabrik och i denna ingår också några stämmor från 1879 års Molanderorgel.
Från reformationen på 1500-talet fick klockaren leda församlingssången som försångare. Möjligen kunde han från 1830 ha hjälp av ett enkelt musikinstrument som psalmodikon, då prosten Johan Dillner uppfann detta ensträngade instrument.
I sakristian finns porträtt av Ale-Skövde pastorats kyrkoherdar. Det var ett pastorat som bildades 1864 genom sammanslagning av Ale-Skövde och Hålanda församlingar, då dessa bröt sig ur Skepplanda pastorat. Knappt 100 år senare återförenades de två församlingarna med sitt gamla pastorat.
Till den tidigare medeltidskyrkan hörde en klockstapel men vi vet inte längre vad den stod.
Det nuvarande tornet byggdes på 1770-talet och ersatte ett tidigare torn av trä från mitten av 1700-talet.
I tornet hänger två klockor, en större från 1500-talet och en mindre från 1774.
Vid en renovering som genomfördes 1932 under ledning av Stockholmsarkitekten Knut Nordenskjöld, uppfördes en ny sakristia i trä i söder, samtidigt som ett vapenhus vid södra sidan revs. Denna sakristia ersattes i sin tur 1960 med den nuvarande i norr, efter ritningar av arkitekt Axel Forssén.
I den västra kyrkogårdsmuren finns tre stigluckor med smidesgrindar. Vi vet inte säkert hur gamla dessa är, men troligen murades de 1754, samtidigt med att kyrkan ombyggdes. De nuvarande låga järngrindarna har ersatt betydligt högre grundar av trä. Den östra stigluckan uppfördes vid den så kallade "Prästvägen" som var en genväg för prästerna från prästgården, men som inte längre finns kvar.
På utsidan av kyrkobyggnaden finns en gravhäll som ursprungligen var placerad i korgolvet. Texten på stenen är sliten och det var länge omöjligt att tyda den. men vi vet nu att hällen var över borgmästaren i Lödöse under tidigt 1600-tal, Oluf Erickson och dennes hustru Kirstin.
En annan annorlunda sten som finns nära huvudentrén intill kyrkogårdsmuren, är starkt bågformig på bredden. Den har ett inhugget årtal 1571, men det är osannolikt att den har varit en vanlig gravvård. Möjligen en sten som kanske påträffats på kyrkogården just det nämnda året. Eventuellt har stenen använts för något särskilt ändamål, t.ex. för slagning av lera till murbruk - men om detta vet vi inte säkert.
1950 renoverades kyrkan efter förslag av arkitekt Sigfrid Ericson. Korgolvet höjdes då och ny bänkinredning tillverkades efter äldre förebilder.
Kyrkan tunnvalv av trä är målat av Richard Törner från Göteborg. Han var målargesäll och kyrkomålare och takmålningarna här i Ale-Skövde kyrka betecknas som hans mest kända verk. Målningarna som utfördes under åren 1759 till 61 har aldrig blivit övermålade och har åtta bibliska motiv i rokokoinramning. De båda målningarna ovanför koret symboliserar brödet och vinet. I de övriga bildfälten avbildas överhuvudtaget ovanligt många kvinnor. Bland motiven ser vi bland annat "Jakobs segerkamp med ängeln”, "Det förlorade fåret och den borttappade penningen”, "Den förlorade sonens återkomst", och "Synderskan i Simons hus”. Ovanligt är att det Richard Törner valt att avbilda så många kvinnor i bilderna, som här får vara med på lika villkor med männen, som syndare, som botgörare och i liknelser.
Det är sannolikt Richard Törner som vid samma tillfälle som han målade taket även målat läktarbröstningen, bestående av tretton fält, som avbildar Jesus och hans tolv apostlar.
Predikstolen härrör från 1720 och utfördes sannolikt av bildhuggaren mäster Johan Mentz Scheffer. som också skapat delar av interiören i kyrkorna i Upphärad, Rommele och Sjuntorp. Predikstolen har figurer föreställande Jesus och de fyra evangelisterna.
Altaruppsatsen med Kristus på korset är ett verk från 1758 av Jean Samuelsson från Göteborg. Mellan kolonetterna står Moses och Aron.
I fonden finns en målning som sträcker sig upp över innertaket. Denna målning återfanns i samband med en restaurering 1932, då man tog man ner en vägg mellan dåvarande sakristian och kyrkorummet.
I en inventarieförteckning från 1830 beskrivs motivet en aning vanvördigt som ett draperi eller ett tält. Kanske ska det istället föreställa förlåten till templet i Jerusalem, som enligt Bibeln ska rämna i två delar vid Jesus död på korset. Vi ser att tyget mycket riktigt delas i två stycken av ett par änglar med segerns palmkvistar i händerna.
Dopfunten i sandsten är från 1200-talet. Motivet med sju portar är unikt i västra Sverige. Dopfatet av silver har inskriptionen: ”Gjord till Guds ära för Ale-Skövde kyrka av Ivar Stäck anno 1947”. En mindre dopskålen i drivet silver har en vacker bild av en mor, som bär fram sitt barn till Jesus.
Från takvalvet svävar en ängel med en dombasun som i sin vänstra hand håller ett blad med texten:”Stån upp I döda och kommen för domen”.
Kyrkans första orgel var byggd 1879 av orgelbyggare Salomon Molander, och orgelfasaden från denna är bevarad. Det nuvarande orgelverket byggdes 1995 av Tostareds orgelfabrik och i denna ingår också några stämmor från 1879 års Molanderorgel.
Från reformationen på 1500-talet fick klockaren leda församlingssången som försångare. Möjligen kunde han från 1830 ha hjälp av ett enkelt musikinstrument som psalmodikon, då prosten Johan Dillner uppfann detta ensträngade instrument.
I sakristian finns porträtt av Ale-Skövde pastorats kyrkoherdar. Det var ett pastorat som bildades 1864 genom sammanslagning av Ale-Skövde och Hålanda församlingar, då dessa bröt sig ur Skepplanda pastorat. Knappt 100 år senare återförenades de två församlingarna med sitt gamla pastorat.
