Berättelser om kyrkor i Göteborgs stift
lista / karta Göteborgs kommun
Hjälbo kyrka
Berättelser om kyrkor
i Göteborgs stift
lista
Hjälbo kyrka
Kyrkan uppfördes 1973 efter ritningar av Göteborgs-arkitekten John Snis, som även ritade Tynnereds kyrka.
Hjällbo kyrka planerades och projekterades under andra hälften av 1960-talet i samband med att förorten Hjällbo byggdes ut.
Den 16 juni 1965 hade kyrkofullmäktige beviljat Angereds kyrkoråd 100 000 kronor till projektering. Fem år senare, vid Kyrkofullmäktiges möte den 28 oktober 1970, godkändes arkitekt John Snis ritningar, och byggnationen beviljades ett anslag om nästan 4 miljoner kronor, där något mindre än 500 000 kronor skulle användas till inredningen.
Ritningarna godkändes senare av Riksantikvarieämbetet.
Ett ovanligt kyrkoarkitektoniskt inslag var den så kallade atriumgården, alltså den inre gården, som gav dagsljusinflöde till kyrkorummet i söder.
Men några ändringar fick göra. Enligt den ursprungliga ritningen skulle klockverket vara placerat i fasaden så att de blev synliga både utifrån och inifrån kyrkorummet”, något som Domkapitlet var tveksamt till eftersom klockorna skulle komma att störa i kyrkorummet. Klockverket flyttades därför till ett klocktorn över huvudentrén i den södra fasaden.
Kyrkan invigdes i september 1973 av biskop Bertil Gärtner.
Altarprydnaden är skapad av skulptören Hjalmar Ekberg i Nybro. Han förslag var en altartavla i form av en triptyk med rörliga sidostycken som i enlighet med kyrkliga traditioner under passionstiden, det vill säga före påsk, sammanslöts till att forma ett skåp. Församlingens kyrkoråd godkände förslaget men önskade tona ner figurerna i mittfältets nedre del.
Som symbol för ordet/bönen Fader vår ser vi en fyr (”Pater Noster”), för dopet en duva och fiskar, för nattvarden sädesax och druvor, och för missionen såningsmannen.
Som symbol för kärlek och barmhärtighet (diakonin) ser vi den barmhärtige samariten, och för gemenskap den förlorade sonen och fadern i omfamning.
I slutet läge, dvs. under fastetiden, 40 dagar före påsk, visar altarskåpet tre bilder: Jesu intåg i Jerusalem, bönekampen i Getsemane örtagård och korsfästelsen. Plattformen, den så kallade predellan har en skuren stiliserad nattvardsscen.
Skulptören Hjalmar Ekberg har också skapat Mariaskulpturen.
Träskulpturen Bönen, utförd av skulptören Bengt Johansson och konstnären Arne Asp kom på plats 1983.
Ett kalvarium, det vill säga en bildsvit som visar Jesu lidandes väg, utfört av Bengt Johansson i trä, tillkom på initiativ av förre kyrkoherden Samuel Svensson, och invigdes Palmsöndagen 1988. Och exakt ett år senare invigdes en ljusbärare i form av en jordglob i hamrat smide.
Enligt Riksantikvarieämbetet är Hjällbo kyrka sedan 1990 skyddad av Kulturminneslagen.
Hjällbo kyrka planerades och projekterades under andra hälften av 1960-talet i samband med att förorten Hjällbo byggdes ut.
Den 16 juni 1965 hade kyrkofullmäktige beviljat Angereds kyrkoråd 100 000 kronor till projektering. Fem år senare, vid Kyrkofullmäktiges möte den 28 oktober 1970, godkändes arkitekt John Snis ritningar, och byggnationen beviljades ett anslag om nästan 4 miljoner kronor, där något mindre än 500 000 kronor skulle användas till inredningen.
Ritningarna godkändes senare av Riksantikvarieämbetet.
Ett ovanligt kyrkoarkitektoniskt inslag var den så kallade atriumgården, alltså den inre gården, som gav dagsljusinflöde till kyrkorummet i söder.
Men några ändringar fick göra. Enligt den ursprungliga ritningen skulle klockverket vara placerat i fasaden så att de blev synliga både utifrån och inifrån kyrkorummet”, något som Domkapitlet var tveksamt till eftersom klockorna skulle komma att störa i kyrkorummet. Klockverket flyttades därför till ett klocktorn över huvudentrén i den södra fasaden.
Kyrkan invigdes i september 1973 av biskop Bertil Gärtner.
Altarprydnaden är skapad av skulptören Hjalmar Ekberg i Nybro. Han förslag var en altartavla i form av en triptyk med rörliga sidostycken som i enlighet med kyrkliga traditioner under passionstiden, det vill säga före påsk, sammanslöts till att forma ett skåp. Församlingens kyrkoråd godkände förslaget men önskade tona ner figurerna i mittfältets nedre del.
Som symbol för ordet/bönen Fader vår ser vi en fyr (”Pater Noster”), för dopet en duva och fiskar, för nattvarden sädesax och druvor, och för missionen såningsmannen.
Som symbol för kärlek och barmhärtighet (diakonin) ser vi den barmhärtige samariten, och för gemenskap den förlorade sonen och fadern i omfamning.
I slutet läge, dvs. under fastetiden, 40 dagar före påsk, visar altarskåpet tre bilder: Jesu intåg i Jerusalem, bönekampen i Getsemane örtagård och korsfästelsen. Plattformen, den så kallade predellan har en skuren stiliserad nattvardsscen.
Skulptören Hjalmar Ekberg har också skapat Mariaskulpturen.
Träskulpturen Bönen, utförd av skulptören Bengt Johansson och konstnären Arne Asp kom på plats 1983.
Ett kalvarium, det vill säga en bildsvit som visar Jesu lidandes väg, utfört av Bengt Johansson i trä, tillkom på initiativ av förre kyrkoherden Samuel Svensson, och invigdes Palmsöndagen 1988. Och exakt ett år senare invigdes en ljusbärare i form av en jordglob i hamrat smide.
Enligt Riksantikvarieämbetet är Hjällbo kyrka sedan 1990 skyddad av Kulturminneslagen.
