Berättelser om kyrkor i Göteborgs stift
lista / karta Partille kommun
Partille kyrka
Berättelser om kyrkor
i Göteborgs stift
lista
Partille kyrka
Partille kyrka har en historia som förmodligen tar oss tillbaka till mitten av 1200-talet, och man antar att kyrkan i sten då uppfördes som ersättning för en ännu äldre kyrka i trä som kan ha stått på samma plats.
Senare kom kyrkan att byggas ut och om.
Kyrkan har med sitt läge nära Säveån fått genomgå många renovering genom åren. En tillbyggnad mot öster som uppfördes under 1700-talets första hälft började snart att sjunka från den äldre delen, detta på grund av närheten till Säveån. Man beslutade då att riva hela byggnaden och uppföra en ny kyrka på annan plats. Men efter att man samlat in pengar genom rikskollekt ändrades planerna och den befintliga byggnaden reparerades. Bland annat användes de insamlade medlen till att bygga en sakristia av tegel, som stod färdig 1769.
Men det dröjde till år 1800 innan kyrkan fick fönster på norra sidan.
1855 uppfördes vapenhuset i väster, ritat av godsägaren och riksdagsmannen Herman Schmidt på närbelägna Partille herrgård, som även ledde byggnationen.
Och när vi kommer in i kyrkan ser vi på den östra vägen bakom altaruppsatsen den läktare som var avsedd för familjen Schmidt.
Den rikt ornamenterade altaruppsatsen av trä kompletterades 1691 med altartavlan i tysk barockstil, donerad av Conrad von Braunjohan, som var dåvarande ägare till Partille herrgård. Dock är de båda små vapensköldarna på uppsatsen ett mysterium. Man skulle kunna tro att de tillhör von Braunjohan släkt då han adlades 1690, men enligt experter på Riddarhuset överensstämmer dessa heraldiska vapen inte med någon känd svensk adelsätt!
Dopfunten av trä var en gåva på 1690-talet av den förmodligen tyskfödde trädgårdsmästaren Detlef Walcke. Sannolikt donerade han dopfunten i samband med sonen Conrads dop i Partille kyrka i november 1694. Detlef Walke finns för övrigt senare, i början av 1700-talet omnämnd som boende på ett landeri i Gamlestaden. Denna egendom fick så småningom namnet Marieholm.
Till dopfunten hör en dopskål i mässing från 1952.
Predikstolen är tillverkad 1702 och har de fyra evangelisterna avbildade: Matteus, Marcus, Lukas samt Johannes.
Alla dessa tre inventarier, altaruppsatsen, dopfunten och predikstolen är tillverkade i en bildhuggarverkstad i Göteborg under ledning av bildhuggaren Marcus Jäger den äldre. Han kom hit från det då svenska Stralsund, och fick burskap som bildhuggare i Göteborg 1683.
Förutom att ha utsmyckat ett flertal kyrkor i Göteborgsområdet finns han även bland annat representerad Sankt Jakobs kirche och Sankt Nicolai kirche i Stralsund.
Golvuret i koret var en gåva från sockenbon Ellicka Olofsdotter i Ugglum på 1820-talet.
En tavla på korets norra vägg har ett skeppsmotiv och inskriften "Fändricken wid Kongl. Amiralitetet Herr Martin Sunström, Född den 27 Agusty 1736, Död den 21 September 1798".
En piscina finns inbyggd i nordöstra muren bakom altaret.
De fyra evangelisterna som vi finner på predikstolen finns även, tillsammans med Kristus och apostlar avbildade på läktaren, som är från mitten av 1700-talet utförda av mästaren Johan Ross den yngre.
Kyrkans första orgel ska ha varit byggd redan 1759 av Carl Fredrik Hjortsberg som var en amatörorgelbyggare verksam i Halland. Denna orgel stod först under 100 år i Släps kyrka utanför Kungsbacka innan den 1859 flyttades hit till Partille.
1936 fick kyrkan en ny orgel byggd av A Magnusson Orgelbyggeri. Samma firma bytte ut verket på 1970-talet, men man lät behålla en del äldre delar samtidigt som man också bevarade fasaden från 1936.
I vapenhuset - men även i uppgången till orgelläktaren finns en mängd med minnesbrickor från begravningar i kyrkan, alla från första halvan av 1800-talet.
I klockstapeln som uppfördes 1825 hänger två klockor. En mindre klocka från 1653 och den stora från från 1725. Vimpeln på toppen härstammar från den tidigare klockstapel byggd 1652.
Senare kom kyrkan att byggas ut och om.
Kyrkan har med sitt läge nära Säveån fått genomgå många renovering genom åren. En tillbyggnad mot öster som uppfördes under 1700-talets första hälft började snart att sjunka från den äldre delen, detta på grund av närheten till Säveån. Man beslutade då att riva hela byggnaden och uppföra en ny kyrka på annan plats. Men efter att man samlat in pengar genom rikskollekt ändrades planerna och den befintliga byggnaden reparerades. Bland annat användes de insamlade medlen till att bygga en sakristia av tegel, som stod färdig 1769.
Men det dröjde till år 1800 innan kyrkan fick fönster på norra sidan.
1855 uppfördes vapenhuset i väster, ritat av godsägaren och riksdagsmannen Herman Schmidt på närbelägna Partille herrgård, som även ledde byggnationen.
Och när vi kommer in i kyrkan ser vi på den östra vägen bakom altaruppsatsen den läktare som var avsedd för familjen Schmidt.
Den rikt ornamenterade altaruppsatsen av trä kompletterades 1691 med altartavlan i tysk barockstil, donerad av Conrad von Braunjohan, som var dåvarande ägare till Partille herrgård. Dock är de båda små vapensköldarna på uppsatsen ett mysterium. Man skulle kunna tro att de tillhör von Braunjohan släkt då han adlades 1690, men enligt experter på Riddarhuset överensstämmer dessa heraldiska vapen inte med någon känd svensk adelsätt!
Dopfunten av trä var en gåva på 1690-talet av den förmodligen tyskfödde trädgårdsmästaren Detlef Walcke. Sannolikt donerade han dopfunten i samband med sonen Conrads dop i Partille kyrka i november 1694. Detlef Walke finns för övrigt senare, i början av 1700-talet omnämnd som boende på ett landeri i Gamlestaden. Denna egendom fick så småningom namnet Marieholm.
Till dopfunten hör en dopskål i mässing från 1952.
Predikstolen är tillverkad 1702 och har de fyra evangelisterna avbildade: Matteus, Marcus, Lukas samt Johannes.
Alla dessa tre inventarier, altaruppsatsen, dopfunten och predikstolen är tillverkade i en bildhuggarverkstad i Göteborg under ledning av bildhuggaren Marcus Jäger den äldre. Han kom hit från det då svenska Stralsund, och fick burskap som bildhuggare i Göteborg 1683.
Förutom att ha utsmyckat ett flertal kyrkor i Göteborgsområdet finns han även bland annat representerad Sankt Jakobs kirche och Sankt Nicolai kirche i Stralsund.
Golvuret i koret var en gåva från sockenbon Ellicka Olofsdotter i Ugglum på 1820-talet.
En tavla på korets norra vägg har ett skeppsmotiv och inskriften "Fändricken wid Kongl. Amiralitetet Herr Martin Sunström, Född den 27 Agusty 1736, Död den 21 September 1798".
En piscina finns inbyggd i nordöstra muren bakom altaret.
De fyra evangelisterna som vi finner på predikstolen finns även, tillsammans med Kristus och apostlar avbildade på läktaren, som är från mitten av 1700-talet utförda av mästaren Johan Ross den yngre.
Kyrkans första orgel ska ha varit byggd redan 1759 av Carl Fredrik Hjortsberg som var en amatörorgelbyggare verksam i Halland. Denna orgel stod först under 100 år i Släps kyrka utanför Kungsbacka innan den 1859 flyttades hit till Partille.
1936 fick kyrkan en ny orgel byggd av A Magnusson Orgelbyggeri. Samma firma bytte ut verket på 1970-talet, men man lät behålla en del äldre delar samtidigt som man också bevarade fasaden från 1936.
I vapenhuset - men även i uppgången till orgelläktaren finns en mängd med minnesbrickor från begravningar i kyrkan, alla från första halvan av 1800-talet.
I klockstapeln som uppfördes 1825 hänger två klockor. En mindre klocka från 1653 och den stora från från 1725. Vimpeln på toppen härstammar från den tidigare klockstapel byggd 1652.
