Berättelser om kyrkor i Göteborgs stift
lista / karta Göteborgs kommun
Tuve kyrka
Berättelser om kyrkor
i Göteborgs stift
lista
Tuve kyrka
Äldsta delarna av Tuve kyrka anses vara från senare delen av 1100-talet, men kyrkan har genomgått flera förändringar sedan den första byggtiden. På 1700-talet revs triumfbågen och istället uppfördes strävpelare på ömse sidor om långhuset. I mitten av 1700-talet tillkom vapenhuset i väster och så sent som 1953 tillbyggdes sakristian i norr.
Den senaste större restaureringen skedde i slutet av 1950-talet under ledning av byggnadsantikvarien i Göteborg, Harald Widén.
Målningen på altaruppsatsen är från 1700-talet och föreställer den heliga nattvarden. Målningen var från andra hälften av 1800-talet och fram till renoveringen 1959 dold av den Kristusbild som nu är placerad till höger framme i koret.
Altaruppsatsen skänktes till kyrkan på 1600-talet av rådmannen i Göteborg, Voirath Tham den äldre och dennes hustru Gertrud Helgers.
Till altaret hör också fyra ljusstakar av silver samt ett krucifix som är en gåva av Kärrdalens syförening 1982.
Korgen på predikstolen är också den från 1600-talet. Målningarna som tillkom senare, under första delen av 1700-talet, föreställande aposteln Petrus, samt evangelisterna Matteus, Marcus, Lukas och Johannes. På predikstolen ligger en vacker Karl XII:s bibel i folioformat från 1703. Bibeln skänktes till kyrkan 1756 av kommerserådet Lagerström på Holms säteri.
Cuppan till dopfunten kan vara från 1100-talet. Den åttkantiga dopskålen av driven och ciselerad mässing är en gåva av ett par makar med initialerna MHD, och tillkom på 1600-talet.
De målade framställningar som finns i långhusets och korets trävalv är från senare delen av 1700-talet.
Orgeln är från år 1900, tillverkad av Olof Hammaberg i Göteborg. Orgelfasaden ritades 1899 av arkitekt Ragnar Östberg, som kanske är mest känd som skaparen av Stockholms stadshus.
Votivskeppet som hänger i kyrktaket är en gåva från 1801 av Magnus Andersson i Unnered, föreställande en fullriggare bestyckad med tolv kanoner.
Klockstapeln är från 1832. Den klocka som hänger i stapeln har en inskrift som i översättning från latin lyder: ”Till Guds namns ära och till konung Karl XII:s minne formade mig Petrus Böök år 1700 åt Tuve kyrka med dess kyrkoherde Olavus Oterdal.”
Den senaste större restaureringen skedde i slutet av 1950-talet under ledning av byggnadsantikvarien i Göteborg, Harald Widén.
Målningen på altaruppsatsen är från 1700-talet och föreställer den heliga nattvarden. Målningen var från andra hälften av 1800-talet och fram till renoveringen 1959 dold av den Kristusbild som nu är placerad till höger framme i koret.
Altaruppsatsen skänktes till kyrkan på 1600-talet av rådmannen i Göteborg, Voirath Tham den äldre och dennes hustru Gertrud Helgers.
Till altaret hör också fyra ljusstakar av silver samt ett krucifix som är en gåva av Kärrdalens syförening 1982.
Korgen på predikstolen är också den från 1600-talet. Målningarna som tillkom senare, under första delen av 1700-talet, föreställande aposteln Petrus, samt evangelisterna Matteus, Marcus, Lukas och Johannes. På predikstolen ligger en vacker Karl XII:s bibel i folioformat från 1703. Bibeln skänktes till kyrkan 1756 av kommerserådet Lagerström på Holms säteri.
Cuppan till dopfunten kan vara från 1100-talet. Den åttkantiga dopskålen av driven och ciselerad mässing är en gåva av ett par makar med initialerna MHD, och tillkom på 1600-talet.
De målade framställningar som finns i långhusets och korets trävalv är från senare delen av 1700-talet.
Orgeln är från år 1900, tillverkad av Olof Hammaberg i Göteborg. Orgelfasaden ritades 1899 av arkitekt Ragnar Östberg, som kanske är mest känd som skaparen av Stockholms stadshus.
Votivskeppet som hänger i kyrktaket är en gåva från 1801 av Magnus Andersson i Unnered, föreställande en fullriggare bestyckad med tolv kanoner.
Klockstapeln är från 1832. Den klocka som hänger i stapeln har en inskrift som i översättning från latin lyder: ”Till Guds namns ära och till konung Karl XII:s minne formade mig Petrus Böök år 1700 åt Tuve kyrka med dess kyrkoherde Olavus Oterdal.”
